Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÅ brå4, v.2 brår, brådde brod3e2, brått brot4, brådd brod4; förr äfv. BRÄDA, v.1
Ordformer
(brå 1788 osv. bråda (-e) 1535—c. 1585. brådd, p. pf., 1534. brä- 1646—1675. bredd, p. pf., c. 1585)
Etymologi
[fsv. brädha, bestryka med tjära l. beck, sv. dial. brå, öfverstryka med tjära; jfr isl. bráð, tjära hvarmed ngt är öfverstruket, samt BRÅDA, v.1]
(numera bl. bygdemålsfärgadt) för tätande af springor o. d. bestryka (ngt, i sht sidorna af träfartyg) med het tjära l. beck. Och (skeppen) kunne ecke koma thedan, förre än the bliffue bygde oc brådde. GR 9: 167 (1534). Rinman 1: 328 (1788). — jfr TJÄR-BRÅ.

 

Spalt B 4424 band 5, 1924

Webbansvarig