Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÄDSEL bräs4el, n., äfv. r. l. m. (Stiernhielm); best. -slet l. -seln; äfv. BRÄDSLA bräs3la2, f.; best. -slan.
Ordformer
(bräds- (-dz-) 1658—1853. bräss- 1762—1907. -s(e)l 1658—1907. -sla 1781)
Etymologi
[jfr sv. dial. (Dalarna) brässel, n.; sannol. afledn. till BRÄDA, v.2]
(numera bl. bygdemålsfärgadt) löf, höboss o. annat småfoder, öfvergjutet med (varmt) vatten o. användt ss. kreatursfoder om vintern; äfv. i öfverförd anv.: smörja, ”sörja”; jfr SORPA. Dyrt måste .. (slaktoxen) sin brädsl, sijn ryckt, och hafra betala. Stiernhielm Herc. 360 (1658, 1668). (Marken) låg (efter syndafloden) betäkt med möglot Brädzl och Sorpa. Spegel GV 115 (1685). Bergius Underr. 6 (1781). 2NF 8: 695 (1907).
Ssgr (numera bl. bygdemålsfärgadt): BRÄDSEL-BYTTA. (-ssel 1762—1853. -ssle- 1781) Hülphers Dal. 287 (1762). LfF 1853, s. 61. —
-TUNNA. LfF 1853, s. 61.
Afledn.: BRÄDSLA, v. [jfr: Brässla, laga öfverflödigt mat, (lat.) luxuriose cibum & coenam parare. Hof Dial. vestrog. 66 (1772; anfördt ss. Kopparbergsmål)] (numera bl. bygdemålsfärgadt) utfodra med brädsel; förr äfv. bildl.: underhålla, nära, tillfredsställa. Människornas passioner och önskningar .. växa .. i den mån som de förnöijas och brädslas. Browallius Holb. 25 (1744).

 

Spalt B 4461 band 5, 1924

Webbansvarig