Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BUREN bɯ3ren2, p. adj. -ret, -rne, -rna; -rnare. adv. BURET.
mus. om ton: bred, fyllig, jämnflytande o. väl framträdande l. framhållen; om föredrag (sång- l. spelsätt) o. d.: med ton af ofvan angifna beskaffenhet. Förmåga att sjunga ”buret”. AB(L) 1895, nr 260, s. 7. Airen med dess burna kantabilitet. SD(L) 1896, nr 532, s. 3. Föredraget är temperamentfullt och buret. LD 1899, nr 242, s. 2.
Spalt B 4597 band 5, 1924