BUTELJÖR but1eljœ4r l. -jø4r, äfv. bɯ1–; m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er; förr äfv. BUTTLER (buttlér Weste), m.; pl. -er (Weste (1807)) l. (sannol. förutsättande ett uttal 40) = (Dalin (1850)); i ssgr äfv. BUTELER- -le3r-,
Ordformer
(bouteilleur 1760—1788. bouteljeur 1791. buteljör 1805 osv. bouttler 1765. bouteller (1771: boutellers-maat). buteler- 1874 (: Butelerspump). but(t)ler 1805—1889)
Etymologi
[jfr d. butteler(er) (bott-), holl., t. bottelier, liksom eng. butler af fr. bouteiller, tjänare som har hand om vinkällaren i ett högförnämt hus, munskänk, af mlat. buticularius, af buticula (se BUTELJ); formen buteljör efter fr., formerna buteler o. buttlér närmast från d., holl. l. t., formen búttler närmast från eng.]
(förr) sjöt. person som på fartyg har vård om proviant o. dryckesvaror, steward. HZachrisson Bröllopskväde (1760; i titeln). Dalman (1765). IT 1791, nr 74, s. 3.
Ssgr (sjöt., förr): BUTELERS-MAT, m. (boutellers-) [jfr holl., t. botteliersmaat] biträde åt buteljör. Wallenberg Gal. 210 (1771; uppl. 1921). —
-PUMP. pump afsedd att därmed pumpa vatten l. dyl. ur större fat. Uggla Sjölex. 34 (1874).
Spalt B 4619 band 5, 1924
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
