Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
1) sjöt. större, på land uppfördt sjömärke bestående af en tornlik byggnad af trä l. sten, numera äfv. af betong l. järn. RP 3: 136 (1633). Vthön, .. hwar på står itt Båk nu halff nedherfallit. Månsson Siöb. 2 (1644). UB 7: 499 (1875). — jfr INSEGLINGS-, KÄNNINGS-, SPIR-, TRÄ-BÅK m. fl.
2) (numera, utom i ssgn FYR-BÅK, nästan bl. i icke fackmässigt spr.) fyr; fyrtorn. RP 5: 376 (1635). Öhregrunds båk. ResolStädBesvär 1723, s. B 3 a. Öfverst glöder det bländande, fladdrande skenet af båken. Kullberg Portf. 57 (1836). Fennia XII. 1: 16 (1896). — jfr FYR-BÅK.
3) (†) vakttorn hvarifrån eldsignal gifves vid krigsfara l. dyl.; vårdkas. På visse distancer äro sådane Vårdtorn eller Båkar hela Svitserland igenom. Björnståhl Resa 2: 64 (1773). Gustaf III 2: 272 (1789).
-LAND. (numera i sht i Finl.) land(udde) där båk står. GT 1788, nr 132, s. 2. Lotsarne uppassa på båklandet och möta fartyg 2 minuter utom Södra udden. SFS 1905, nr 2, s. 3. —
-MEDEL, pl. gm båkafgifter inflytande statsinkomster; numera bl. i uttr. fyr- o. båkmedel. Båk- och Lots-medel .. erläggas af alla in- och utgående Fartyg. BtRiksdP 1823, Saml. 4. 1: 616. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. BtRiksdP 1840—41, Saml. 4. 1: nr 354, s. 15. Under den s. k. frihetstiden .. vann .. vårt båkväsende en betydande utveckling. Fennia XIV. 6: 25 (1897).
Spalt B 4694 band 5, 1924