Publicerad 1925 Lämna synpunkter -BÄR, adj. Ordformer (-bör Verelius 299 (1681: Witneszbör)) Etymologi [fsv. -bær, isl. bær, urspr. p. adj. till BÄRA, v.] (†) jur. ss. senare led i ssgr: lagligen berättigad (till ngt). — jfr ED-, TING-, VITTNES-BÄR. Spalt B 4785 band 5, 1925 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se