Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÖRDSRÄTT bœ3rds~rät2, äfv. 4~1, r. l. m. (m. Möller (1790), WoJ (1891)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-y- 1541—1742. -ö- 1587 osv. böllss- 1629. börd- (-y-) 1541—1742. börde- (-y-) 1582—1886. bördes- (-y-) 1562—1911. bördo- 1742. börds- (-y-) 1583 osv.)
Etymologi
[jfr holl. geboorterecht, t. geburtsrecht, eng. birthright (samtliga i bet. 1); af BÖRD, sbst.1 10, o. RÄTT, r. l. m.; jfr i fråga om bet. 1 o. 2 BÖRD, sbst.1 13; bet. 3 beror sannol. på en utvidgning af bet. 2, sammanhängande därmed att bördsrätten såväl i bet. 3 som i bet. 2 var ärftlig och kunde bördas af bördeman]
1) (numera föga br.) på härstamning (sällan fader- l. moderskap) beroende rätt, medfödd rätt, arfsrätt (jfr d. o. 1); äfv. bildl.; stundom: successionsrätt. Icke så mycket för Bördz Rätten skull, som igenom the Stoores tilbefordran .. kom (Hugo Capet) til Regementet. Brask Pufendorf Hist. 186 (1680). Friherrinnan Stael von Holstein .., till hvars verldsrykte Sverige äger åtminstone bördsrätt. Crusenstolpe Ställn. 1864, jan. s. 45.
2) [specialiserad anv. af 1] (utom i Finl. numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) i sht jur. förmånsrätt framför icke-bördemän l. fjärmare bördemän att inlösa fast egendom (på landet af arfvejords, i stad af såväl arfve- som aflingejords natur) som tillhört ngn till hvilken man är bördeman; senare äfv.: dyl. förmånsrätt att (åter)-köpa den under 3 definierade rätten (jfr 3); i dagligt tal äfv. i fråga om inlösning på grund af lösningsrätt af annat slag (t. ex. ”naborätt”). Käre, köp tu min åker .., ty tu haffuer nästa byrdretten ther til. Jer. 32: 7 (Bib. 1541). Om Böndernes Bördzrätt icke bör, näst Slechten, först opbiudas Adelsman? RARP V. 1: 243 (1654). Upphäfd, som denna bördsrätt är .., består dock fortfarande .. (en viss) lämning af densamma. Björling Civilr. 64 (1906).
3) (utom i Finl. numera bl. i fråga om ä. förh.) i sht kam. rätt att (under erläggande af skatt l. ”ränta”) innehafva kronohemman med evärdlig besittningsrätt inom bördsleden, men med rätt för kronan att under vissa förutsättningar inlösa jorden; i senare tid ofta icke skild från den med full äganderätt förenade, likaledes gm köp från kronan förvärfvade skatterätten (se d. o.); stundom omöjligt att skilja från 2 (skillnaden mellan 2 o. 3 torde för öfrigt ofta icke ha varit klart medveten för dem som använde ordet; jfr RARP V. 2: 170 (1655)). Kuylenstierna Rekogn. 14 (cit. fr. 1582). Johan den tredje sålde bördsrätt till kronohemman för 50 till 100 daler för stycket. Fryxell Ber. 8: 226 (1838). 2NF (1905). jfr: Det torde få anses utrett, att alltifrån tiden för (räkninge-)kammarens fastare organisation .. bördsrätterna och skatterätterna fattades som synonyma begrepp. Kuylenstierna Rekogn. 19 (1916).
Ssgr (i allmänhet till 3; utom i Finl. numera bl. i fråga om ä. förh., i sht kam.): BÖRDSRÄTTS-BREF. (förr) dokument hvarigenom kronan bekräftade en bördsrättsförsäljning. RP 5: 143 (1635). LAHT 1913, s. 82. —
-FÖRSÄLJNING. —
-HANDEL. NF 2: 1475 (1878). —
-HEMMAN. hemman som innehafves med bördsrätt; jfr BESITTNINGS(RÄTTS)-, BÖRDE-HEMMAN. LMil. 3: 393 (1694). —
-JORD. jfr -HEMMAN. LMil. 2: 437 (1690). —
-RUSTHÅLL~20, äfv. ~02. jfr -HEMMAN. LMil. 2: 439 (1690).

 

Spalt B 4906 band 5, 1925

Webbansvarig