Publicerad 1925   Lämna synpunkter
BÖRS bœr4s, sbst.1, r. l. m. (m. Sahlstedt, Weste, Lundell) ((†) f. Lind (1749)); best. -en; pl. -ar (Rålamb Resa 23 (1658, 1679: Bursar), Sahlstedt (1773) osv.) l. (numera knappast br.) -er32 (Rålamb Resa 62 (1658, 1679: Burserne), EkonS 2: 293 (1897)).
Ordformer
(börs(s) 1585 osv. beurs 1741. bours(e) 1780—1823. burse Rålamb Resa 87 (1658, 1679))
Etymologi
[liksom d. börs af nt. börs; jfr t. börse, holl. beurs, fr. bourse, af senlat. bursa, af gr. βύρσα, djurhud; jfr BURSA, BUSS, sbst.1]
(urspr. o. vanl. af läder förfärdigad) liten väska l. påse (”pung”) för förvaring af penningar (i sht metallmynt), penningpung, portmonnä. Rålamb Resa 87 (1658, 1679). I beursen (lade jag) 25 ducater i ena ändan och 4 rdr i hvita pänningar uti den andra. Tersmeden Mem. 4: 106 (1751; om tvillingbörs). jfr GULD-, LÄDER-, PENNING-, PÄRL-, SILKES-, SKINN-, TVILLING-BÖRS m. fl. — särsk. i bildl. l. öfverförd anv. Verkligt utsökta saker, om hvilka personer med anspråkslösare börs icke kunde täfla. NordT 1885, s. 303. särsk.: kassa.
a) (numera knappast br.) om den kontanta penningsumma som ngn för tillfället innehar. Tersmeden Mem. 3: 77 (1741). När man .. / Förspelt sin börs. Bellman 5: 238 (c. 1780). Jag kunde ej hjelpa honom med det begärda lånet, emedan hela min börs blott var några få riksdaler. Kindblad (1870).
b) (†) om ett skrås kassa. Gifwe sedan 6 daler i börssen, och göre sitt Mestare stijcke. MeddNordM 1893—94, s. 4 (1585).
Ssgr: BÖRS-DRYG. (numera knappast br.) högmodig öfver sin rikedom. Crusenstolpe CJ 1: 20 (1845). Dalin (1850). —
-KNÄPPE. —
(jfr a) -LUNGSOT~02 l. ~20. (tillf.) brist på pengar, ”kassafeber”. Hagberg Shaksp. 3: 269 (1848). —
-RING. (i sht förr) metallring med hvilken virkad tvillingbörs tillslutes. NJournD 1856, s. 55.

 

Spalt B 4914 band 5, 1925

Webbansvarig