| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
CENDRILLON saŋ1driljoŋ4 l. -drij- l. 30~2, äfv. sän1driljoŋ4 (sangdriljǡng G. Dalin (1871)), f.; best. (föga br.) -en; pl. (föga br.) -er.
(i mer l. mindre vitter stil) namn på hufvudpersonen i en bekant folksaga: askungen; jfr ASKE-GRIS, ASKEPOTT o. ASKFIS. Journ. f. litt. o. theat. 1811, s. 989. Ljunggren Minnesant. 233 (c. 1814). Cendrillon eller Glas-Toffeln. (1845; titel). Cendrillon skulle i Peking bli betraktad som en tungfotad lunsa. Sturzen-Becker 2: 108 (1861). jfr: I Cendrillon har motivet med den lilla skon .. kombinerats med tvänne andra .. (sago-)motiv: det om de elaka systrarna och det om släktens yngsta och mest föraktade medlem, som dock .. når den största lyckan. Schück Ur g. ppr 5: 164 (1902). — bildl. om ngn l. ngt som är tillbakasatt o. behandlas styfmoderligt, som ej kommer till sin rätt l. ej får göra sig vederbörligen gällande; jfr ASKEPOTT slutet, ASKUNGE slutet. Den nya Cendrillon. Snoilsky Dikt. 4: 132 (1887; om friheten). Man bör .. vara linguistiken tacksam för att hon under sitt tak tillsvidare upptagit denna Cendrillon bland vetenskaper. Rydberg Myt. 2: 481 (1889; om mytologien).
-SKO~2, sbst. (cendrillon-) ovanligt liten o. nätt (fruntimmers-)sko. Levertin Lifvets fiender 111 (1891).
B: CENDRILLON-SKO, se A.
Spalt C 40 band 5, 1903