| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
CHIMÄR ʃimä4r l. -æ4r, ngn gg ɟi-, sällan -e4r (schimä´r Dalin; rimmande med är: Gyllenborg Bält 248 (1785, 1800); rimmande med banér: Quiding Natt 67 (1899)), sbst. o. adj.; ss. sbst. r. (m. Lindfors (1815); f. Dalin (1850), Lundell), i bet. I 1 äfv. f.; best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. I sht då det gäller ä. tid, är det ofta omöjligt att afgöra, om pl. -er hänför sig till en sing. chimär l. CHIMÄRA.
I. sbst.
1) [jfr motsv. anv. i fr. o. ä. eng.] (numera föga br.) = CHIMÄRA. Conv.-lex. (1821). Inbillning deras fruktan närer / Med värre ting, än Sfinxer och Chimerer. Kullberg Befr. Jer. 2: 57 (1860). Som när en sjuk i drömmen varseblifver / En drake, eller eldomhvärfd Chimär. Därs. 64. — särsk. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] konst. om groteskt vidunder, sammansatt af delar af olika djur. På en arabeskfris i Vatikanska biblioteket äro amoriner sysselsatta med att vattna chimärer, ett annat slag af deras fantastiska dragare. Lysander Skr. 41 (1854). Föreningen mellan olika djurgestalter för till sammansättningar, hvaraf de förnämsta äro gripar och chimärer. Adler Meyer 83 (1892).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] föreställning som icke motsvaras af ngt verkligt, ogrundad, falsk föreställning; hjärnspöke, inbillningsfoster; dröm(bild), fantasi. Af then helga Skrift må ei Chimærer giöras. Spegel Öp. par. 6 (1705). Chimere, lapperi. Swedberg Schibb. 255 (1716). Siälen räknas (af den materialistiska filosofien) än ibland sludder (dvs. strunt), än ibland chimérer eller spöksaker i hiernan. Rydelius Förn. Föret. § 20 (”19”) (1718). Vanligen anser man detta begrepp om allmän smak såsom egenteligen de konstlärdas chimär. Leopold 5: 3 (1801). En oordnad fantasis chimerer. Fahlcrantz 2: 157 (1826, 1864). Trött af jämlikhetens börda, / Trött af frihetens chimer, / Skall ditt folk kanhända vörda / Sitt förkastade baner. Quiding Natt 67 (1899); jfr b. — särsk.
a) närmande sig bet.: omöjlighet, orimlighet, orimlig tanke l. plan osv., utopi. Höpken 2: 244 (1753). Förslaget om en National drägt, som jag trodde blifva en chimere. Schönberg Bref 1: XXVI (1795). En Stat med idel vetenskapliga embetsmän är en chimere; men en Stat med idel kunniga embetsmän är ingen omöjlighet. Agardh Bl. skr. 1: 385 (1836). Fullständighet i upptagandet af ett lefvande kulturspråks ordförråd är en chimär. Ljunggren Sv. Ak. Ordb. 24 (1904).
b) närmande sig bet.: bedrägligt sken, villa, illusion. Nordberg 1: 241 (1740). Någon garanti för att ”det nationela arbetets skydd” icke helt och hållet blefve en chimère. Forssell Stud. 2: 333 (1879, 1888). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 441 (1894).
c) [uttr. (motsv. l’or est une chimère i det fr., af Scribe o. Delavigne författade originalet) härleder sig från en aria i den länge synnerligen populära operan Robert af Normandie; jfr: Pengar äro Chimärer / Begagnom dem ändå. Crusell Rob. af Norm. 17 (1839)] i det ordspråksliknande uttr. pengar äro (blott) chimärer.
II. adj. [anv. utvecklad af I 2, med anslutning till adj. på -är, särsk. måhända IMAGINÄR] (ny anv., föga br.) = CHIMÄRISK 2. Delvis var vinsten emellertid endast chimär och har uppvägts af att en mängd omfattande och dyrbara kompletteringsarbeten å banan sedan blefvo nödiga. E. G. Palmén i Atlas öfv. Finl. 27: 34 (1899). Chimära rikedomar. SDS 1904, nr 75, s. 2.
Spalt C 140 band 5, 1904