Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CIRKLAD sir3klad2 (ci`rklad Weste), p. adj.; adv. -T.
Etymologi
[eg. p. pf. af föreg. (i bet. 3); jfr t. gezirkelt]
1) (numera knappast br.) motsv. CIRKLA 3 b: cirkelformig, cirkelrund. En cirklat Kretz (lat.) gyrus circulus. Ench. (1652, under cirkla). Wollimhaus Vitt. 29 (1670). Volt har man kallat delar af ridhuset, hvilka begränsas antingen af en cirklad eller fyrkantig väg, och det gifves derföre tvenne slag, nemligen cirklade och hörnade volter. Ehrengranat Ridsk. I. 2: Föret. (1836). Bogträna .. böra .. följa och sluta till äfven den cirklade böjningen fram förbi bogleden (på hästen). Leyon Ridk. 80 (1844).
2) motsv. CIRKLA 3 c β.
a) om skick, tal osv.: med (öfverdrifven) noggrannhet afmätt, afpassad, afvägd; sirlig, ceremoniös, kruserlig. Han har någonting cirkladt i sitt sätt l. i sitt väsen. Hans cirklade sätt l. fasoner. Almqvist Tre fruar 3: 238 (1843). Dalin (1850). Levertin Sv. gestalt. 174 (1903). — särsk. i fråga om ord o. uttryckssätt. Uttrycka sig cirkladt. Circlade perioder. Götheb. mag. 1759, s. 175. Weste (1807). Några vissa konventionella ämnen, behandlade på cirkladt sätt. Almqvist Poesi o. pol. 124 (1839). Cirkladt förtal och ljugande artighet. Wirsén N. dikt. 151 (1880). Han (dvs. Karl XII) vande sig att bruka den goda tonens krusande fasoner och sirklade uttryckssätt. Hjärne K. XII 5 (1902). Sylvan Sv. litt. 169 (1903). — jfr (föga br.): Du intet vet, huru löjlig du sielf äst i andras ögon med din circlade klädebonad. Modée Dår. 51 (1741). — jfr O-CIRKLAD.
b) om person: som med (öfverdrifven) noggrannhet afmäter, afpassar, afväger sina ord, sin hållning, sina åtbörder, sitt uppförande osv.; sirlig; ceremoniös, kruserlig; ofta närmande sig bet.: tillgjord, affekterad. Du frågar hvilken yngling nalkas här / så nätt, så cirklad, i en atmosfer / af balsameradt vatten och pomada? A. G. Silfverstolpe Skald. 151 (1801, 1814). Leopold var cirklad och sirligt artig, Kellgren öppen och okonstlad. Ljunggren SVH 1: 335 (1873). (Man) finner .. (hos amerikanarna) en för oss cirklade hemmasvenskar svårlärd förmåga att styra rakt på sak. Beckman Amer. 111 (1883).

 

Spalt C 187 band 5, 1904

Webbansvarig