Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CISSOID sis1oi4d (trestafvigt) l. -å- l. -ω- (sissåi´d Dalin), äfv. KISSOID kis1-, r. (f. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(kissoid NF 10: 1084 (1886). — Anm. I ä. tid användes ordet i lat. form. A. v. Drake i VetAH 3: 6 (1742). N. Landerbeck i VetANH 20: 215 (1799))
Etymologi
[jfr t. cissoide, f., eng. cissoid, fr. cissoide, nylat. cissois, af gr. κισσοειδής, adj., murgrönsliknande, af κισσός, murgröna, o. εἶδος, gestalt. Anledningen till benämningen är, att ifrågavarande kroklinje företer en viss likhet med (basen af) ett murgrönsblad. Med afs. på bildningssättet jfr ANTROPOID, CYKLOID, ELLIPSOID, KONKOID, ROMBOID m. fl.]
geom. benämning på en af greken Diokles (som lefde omkring år 350 f. Kr.) uppfunnen kroklinje af tredje graden. Sissoiden som mycket liknar den Figur som buketunnor hafva, kan bäst upritas med behörigt Instrument. C. Polhem i VetAH 3: 122 (1742). Hill Apol. parab. VI (1832). Cissoiden är en kroklinie, som består af tvänne oändliga grenar, symmetriskt belägna med afseende på diametern (AB) och sammanlöpande i en spets (A). NF (1879). Björling Diff.-kalk. 224 (1893).
Ssg: CISSOID-GREN103~2.

 

Spalt C 209 band 5, 1905

Webbansvarig