Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
CORPS-DE-LOGI kor1deloʃi4, äfv. kå1r-döloʃi4, äfv. -lå- (kår-dö-låschi´Dalin), n., stundom r. (l. m.) (König Inl. t. mech. 76 (1752), SvT 1852, nr 32, s. 1, O. Levertin i Ord o. bild 1895, s. 450); best. -et, äfv. -t, ss. r. l. m. -en, äfv. -n ((†) i best. anv. utan slutartikel PT 1853, nr 114, s. 2); pl. = l. -er.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) om mellersta delen af en byggnadskomplex i motsats till flyglarna: hufvudbyggnad. Om Corps de Login skulle blifva högre än flyglarne. König Inl. t. mech. 76 (1752). Dalin (1850). Ekbohrn Främ. ord (1878).
b) i fråga om herrgård o. d.: byggnad som är afsedd till bostad åt ägaren l. innehafvaren (i motsats till bostäder för tjänstefolk osv. samt uthus); hufvudbyggnad, manbyggnad. Ett halft Mantal Krono-Skatte .., som har väl inredt Corps de Logis och öfrige .. hus. DA 1824, nr 29, s. 3. De Geer Minnen 1: 133 (1892). Herresätet Aske med sitt i italiensk villastil uppförda corps de logis. Idun 1904, s. 72. En länga i norr, corps-de-logiset i en stor gård. E. Wrangel i LD 1904, nr 261, s. 2 (i fråga om förh. i det gamla Lund).
Spalt C 256 band 5, 1905