Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGLIGS, adj. oböjl. o. sbst. r. l. m.
(†) sjöt.
1) adj., = DAGLIG 2 c. Jt kabbeltugh vm lxxx fampne til tu dagligis ankar. G. I:s reg. 8: 66 (1532; måhända ssg). Dageligz Anckar brukas gemenligen 1. ottende del lättare uti Wicht än som Plicht-Anckaret är. Rayalin Skepsb. 171 (1730; måhända ssg).
2) [jfr ryska dagliks. Ellipsen har förmodl. gjorts redan i holl.] sbst.: dagligt ankare, dagliga ankaret. Bagbords(ankare), som blir dageligs. Pihlström Skepps aflöpn. 1: 132 (1796, 1812). jfr: Då äfven dageligs heltågsmärket bör vara invindat. Därs. 270.
-TÅG. (daglings Möller (1790; under tåg)) [jfr holl. dagelijksch touw] tåg hörande till det dagliga ankaret, dagligt tåg, dagliga tåget. Dageligz Tåget brukas gemenligen 1. siuttonde del smalare än som Plicht tåget. Rayalin Skepsb. 169 (1730). Pihlström Skepps aflöpn. 1: 133 (1796, 1812). Naut. ordb. (1840). Stjerncreutz Meri-sanakirja (1863). Schulthess (1885).
Anm. Dagligs, dagligsankar hafva blifvit förvridna till daglös, daglös ankar i följ. spr.-prof: Dag-löszen är förbog af land wi kiänning har. Runius Dud. 2: 66 (c. 1710). Då blef jag warse strax, ther fältes daglöös Ankar. Därs. I fråga om det reala l. maskulina genus hos daglös må erinras om att PLIKTANKARE(T) i sjömansspr. kan förkortas till PLIKT(EN).
Spalt D 137 band 6, 1906