| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGSARBETE dak3s~arbe2te, stundom da3gs~, äfv. ~200, äfv. (i sht i västra o. södra Sv.) 4~010 l. 4~100, n.; best. -et; pl. -en.
2) en dags arbete; så mycket arbete (af visst slag) som man kan l. plägar uträtta l. som man har utfört på en dag; för viss dag bestämdt arbete; jfr DAGSVERKE 1. En krukomakare .. haffuer sitt wissa daghs arbete. Syr. 38 (”39”): 32 (Bib. 1541). Lex. Linc. (1640; under pensum). Unge Männ .. trötte af dagsarbetet. Ehrenadler Tel. 687 (1723). Kl. 5 e. m. eller en timme, förrän dagsarbetet uphörde. Ödmann Str. förs. 1: 462 (1800). Ronden är slut, mer än ett dagsarbete för en lärare i katedern. Men nu börjar ett nytt dagsarbete, ännu mera ansträngande, och dock på det närmaste förbundet med den kliniske lärarens kall. Wieselgren Bild. 490 (1883, 1889). Arbetarens kraft och hälsa bestämmas .. af beskaffenheten af hans sysselsättning samt längden af hans dagsarbete. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 212 (1891).
3) (†) = DAGSVERKE 2. Atj (dvs. att I) dhå hwar man, så wäl landboor .. som skattebönderne wele wara wäluilige till så mong dagxarbete, som for(escreff)uit står. G. I:s reg. 14: 38 (1542). Jag vil ännu, för .. mindre ärfarne Tegelslagare, tilöka et dags-arbete och en dags-löning. Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 9. Knorring Torp. 1: 17 (1843).
4) i utvidgad anv.: värf, gärning, arbete, verk; jfr DAGSVERKE 4. Pris ske Dig, som dock uppehållit din ringa tjenare, att han .. hunnit .. afsluta .. detta sitt angelägnaste, egentligaste dagsarbete! Wallin Rel. 1: 345 (1820; i fråga om psalmboksarbetet). Rudbeck .. måste dela den lott, som så mången svensk författare varit underkastad — att gå bort med den bittra känslan af ett ofullbordadt dagsarbete. Carlson Hist. 5: 331 (1879). Den gamle, som efter ett långt dagsarbete nyligen fått nedlägga herdestafven. Sundberg Tal v. kyrkl. tillf. 71 (1888).
5) (i sht på handelsfartyg) sjöt. utförande af de beräkningar som dagligen företagas för att gm bestick i sjökortet kunna utvisa, hvar fartyget kl. 12 middagen befinner sig i förhållande till dess läge föregående dag kl. 12; middagsarbete; jfr MIDDAGS-RÄKNING. DA 1773, nr 226, s. 3. Naut. ordb. 128 (1840). Vid middagen uppgöres hvad man kallar dagsarbete d. v. s. skeppets generalkurs och distans från besticket föregående middag. Pettersson Nav. 216 (1853, 1861).
Spalt D 150 band 6, 1906