| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGSLJUS dak3s~jɯ2s, stundom da3gs~, äfv. (i sht i västra o. södra Sv.) 4~1 (da`gsljus Weste), n.; best. -et.
1) den belysning som solen åstadkommer; i sht (till skillnad från SOLSKEN) det af jordytan o. luftlagren allsidigt återspeglade solljuset, som af oss uppfattas äfven då solen är skymd af moln l. befinner sig ngt nedom horisonten; jfr DAG II 1 o. DAGER. Ett .. Torn .., hwilket är medh månge Fänster om kring, på thet at Dagzliwset må inskijna. Lælius Res. 1: 54 (1588, 1595). Frukåsten måste han (dvs. en ”hushållare”) om Wintertijden så tillställa, att Fålcket få honom rätt i Lysningen, så att de straxt där på kunna uthe bruka Dagzliuset. Rålamb 13: 92 (1690). Nattenes Spöken, hvilcka det första dagsliuset förskingrar. Ehrenadler Tel. 738 (1723). Det är af naturkunnigheten bekant, att dagsljuset .. består af 7 sammanblandade hufvudfärgor. Bergman Jordkl. 267 (1766). Den som gerna vill se all ting, håller jag för intet rätt slug om han går länge i skymningen, när han möjeligen kan komma i dags-liuset. Leopold (1776) i 2 Saml. 6: 92. Han tål icke dagsljuset. Widegren (1788); jfr b. Så länge dagsljuset räcker. Stiernstolpe Arndt 2: 101 (1807, 1814). Så långt som dagsljus skiner, som stämma ljudar, / så långt som tanke flyger, bo höge gudar. Tegnér 1: 10 (1825). Vexter, som uppdragas i mörkret, blifva hvita, saftiga och sakna den fasthet och stadga, som de i dagsljuset erhålla. Berzelius Kemi 4: 81 (1827). (Skolpojken) började vid dagsljuset (dvs. sedan det blifvit ljust om morgonen) närmare betrakta sin omgifning. C. F. Dahlgren 4: 125 (1831). Sordello .. begagnar det återstående dagsljuset att på afstånd för dem (dvs. Dante o. Virgilius) utvisa .. de förnämsta krönta skuggorna (på skärseldsberget). Böttiger i SAH 50: 325 (1875). Förrän solen blifver förmörkad och dagsljuset och månen och stjärnorna. Pred. 12: 2 (öfv. 1904). — särsk.
a) i uttr. vid dagsljus, i sht i motsättning till artificiellt ljus. Zinkoxid .. blir .. gul då den upphettas, hvilket väl synes vid dagsljus, men icke vid eldsljus. Berzelius Blåsr. 103 (1820). Arbeta vid dagsljus. Castrén Res. 2: 241 (1846). Man kan retuschera så väl vid dagsljus som vid lampa. Roosval Schmidt 182 (1896).
b) i bildl. o. öfverförd anv.; jfr DAG II 1 d, h, 6 o. 7. Här har nog passerat åtskilligt som inte tål dagsljuset. Tå iagh alt thetta besågh widh dagzliuset, så befann iagh at alle mijne tankar och vpsåt wore intet annat än flättia (dvs. flärd) och fåfängia. Schroderus Hoflefv. 270 (1629). (Detta ark af Argus) innehåller ej annat, än sådant, som kan gifva ledsamt dagslius, ordning och styrka i stället för löjligt mörker, rolig blindbocks-lek och liuflig matthet. Dalin Arg. 2: 32 (1734, 1754). Dock — vore det kanhända mindre riktigt, / att släppa alltför mycket dagsljus in / i ett och annat helt privat förhållande. Sturzen-Becker 3: 110 (1861). Den, hvilken vandrar i det klara dagsljus, som är inför Guds och den himmelska verldens åsyn. Rudin 1 Evigh. 1: 24 (1870, 1878). En förman med sådana egenskaper som Rosenstein kunde ej vara blind för snillet, äfven när det, som här (dvs. hos Stagnelius), med yttersta ömtålighet tycktes sky dagsljuset. Böttiger 5: 216 (1871, 1874). En minister skall hädanefter blott dömas efter de verk, som han utför i fullt dagsljus. Cederschiöld Riehl 1: 31 (1876). Medvetandets dagsljus. Vetterlund Stud. o. dikt. 140 (1901). jfr: Marcus Manlius, som framdrog den af skulder nedtryckta och förstörda folkklassen till frihet och dagsljus. Kolmodin Liv. 2: 316 (1832). — särsk.
α) [jfr DAG II 1 d α samt LJUS, sbst., i motsv. anv.] (numera mindre br.) i uttr. se dagsljuset, se dagen, se dagens ljus, komma till, födas; jfr β α’. Mine k(äre) Barnbarn. Ingen af Er har ännu sett dagsljuset i denna bullersamma och förblindade verlden, och likväl skrifver jag Bref tilreds åt Er. D. Tilas i HSH 16: 197 (1769). jfr: Otaliga späda .. hinna (knappast) att helsas af dagsljuset, innan grafvens natt omsluter dem. Wallin Rel. 3: 137 (1831). — bildl.: blifva bekant. (Därigenom att hvar o. en får insända artiklar) kan (man) få fram många starka och nyttiga sanningar, som annars aldrig fingo se dagsljuset. SP 1778, s. 33. särsk. [jfr DAG II 6 c α] om bok l. skrift: publiceras, utkomma; jfr β γ’. Den andre Tomen har ännu aldrig set dagsljuset. Björnståhl Resa 2: 90 (1773). Då såg i samma vefva den sedan så famös vordna tidskriften ”Phosphorus” dagsljuset. Sturzen-Becker 1: 8 (1845, 1861). Cavallin (1875).
β) i förb. i dagsljuset. Hemligh gåfwa får löhn i Dagzliwset. Grubb 318 (1665); jfr Sv. ordspråksb. 42 (1865). — särsk. [jfr DAG II 6 b, c, 7 c o. LJUS, sbst., i motsv. anv.] i förb. med vissa verb.
α’) (numera knappast br.) framkomma i dagsljuset, se dagens ljus, födas; jfr α. Min far var på det femtionde året och min mor 40, då jag framkom i dagsljuset. G. F. Gyllenborg Mitt lefv. 1 (1802).
β’) komma (fram) l. träda (fram) i dagsljuset o. d., blifva uppenbar, bekant, komma ut l. till synes; framdraga (draga fram), stundom bringa i dagsljuset, förr äfv. föra l. gifva l. hafva fram l. komma (tr.) l. sätta l. ställa (ut)i dagsljuset o. d., uppenbara, blotta, göra bekant, visa; vanl. (jfr slutet) med tanke på att saken förut har hållits dold. På thet the som plägha förtala idher såsom ilgerningesmän, mågha see idhra godha gerningar, och prijsa Gudh, när thet nu j dagsliuset kommer. 1 Petr. 2: 12 (Bib. 1541). (De danske påbörda oss) att vi skulle icke gerne vele, thet våre saker skole komme fram udi dagsliuset. RA 1: 609 (1552). At the icke reddes haffua sakena fram j dagsliuset. L. Petri Chr. pina X 6 a (1573). (Det) kunde lätteligen henda at .. hans egna Miszunnare kommo thet vti Dagsliuset. Schroderus Hoff. väck. 86 (1616). Ett politisk consilium .., huaruthi de nu oförskembdt i dagzliusedt gifue, huadh sossom deres practiker (dvs. stämplingar) .. en tijdh långh varidh hafuer. Oxenst. brefv. 5: 370 (1625). Lex. Linc. (1640; under apertus). Jesus Christus .. skal alt vpteckia hwad förr hafwer legat förskyhlt, och hafwa fram i dagsliuset. Swedberg Sabb.-ro 72 (1705, 1710). Hvilket ock dageliga förfarenheten nogsamt setter i dagsliuset. Rydelius Förn. 103 (1720, 1737). Framdraga i dagsliuset. Schenberg (1739; under lux). Så kom dock sanningen strax i dagsljuset. Borg Luth. 2: 701 (1753). Bringa i dagsljuset. Lindfors (1815). Tiden, som upptäcker allt, (skall) äfven föra detta i dagsljuset. Stiernstolpe DQ 2: 292 (1818). Sedermera kommo .. Cleomenes’ nedriga konster emot Demaratus i dagsljuset. Carlstedt Her. 2: 329 (1833). Det är ni, som skaffat mig lyckan att kunna draga en stor talang fram i dagsljuset. Jolin Barnhusb. 76 (1849). — (†) i uttr. komma i dagsljuset, framkomma, visa sig, framträda. Spådomar och Prophetier .. komma i Dagzliuset the tider, som äre fulle med förwäntan af stora förändringar. Block Progn. Dedik. 4 (1708).
γ’) [jfr DAG II 6 c o. LJUS, sbst., i motsv. anv.] (†) i fråga om skrift l. bok o. d., i uttr. (ut)gå l. (fram)komma (komma fram) l. utkomma i dagsljuset, utgifvas, publiceras, befordra l. bringa l. (fram)gifva (gifva fram) l. lämna l. skaffa l. ställa i dagsljuset, utgifva, publicera, låta trycka, få (ut)i (allmänna) dagsljuset, få publicerad, tryckt; jfr α slutet. Hafver högstbemälte Kong. M. migh .. befalat, Iagh samma Book, genom Präntare handarbete .. skulle i dagzliuset framkomma låta. Bureus Kon. styr. A 4 a (1630). Itt Beslut på alle twistige Saker, thet the läto komma i Dagszliuset. Schroderus Osiander 1: 770 (1635). Medan privilegierne icke äre än så i dagzljuset och aff trycket uttgångne. RP 6: 286 (1636). Herr Renthemästaren begärer at få min enfaldige Lijk-Sermon vthi allmenne Dagzliuset. Austrenius Likpr. ö. Reethz 4 (1681). Blifwa ledsen at något skrifwa och i dagsliuset alment framgifwa. Swedberg Sabb.-ro 1: Förmäle 1 (1710). Konungastyrelsen, then Buræus befordrade i dagsliuset. Dens. Schibb. 10 (1716). Nu är min begäran, at de som äga några Svänska versar, som .. äro värde at läsas, ville mig dem meddela, på det jag må kunna skaffa dem i dags liuset. C. Carleson i Försök t. sv. skaldek. uphielp. I. 1: C 1 b (1737). Denna Historien (om K. XII) .. går nu i dagsliuset för både Inhemskas och Främmandes ögon. Nordberg K. XII 1: XIV (1740). Ställa i dagsliuset, låta trycka en skrift. Möller (1745; under lumière). (K. G. Tessin) har .. sammanskrifvit .. poesier, dem han dock icke lemnat uti dagsljuset. Höpken 1: 266 (1771). Memoirer och familjetraditioner .. komma i dagsljuset, först en lång tid sedan de existerat såsom muntliga berättelser. Agardh Teol. skr. 1: 122 (1843, 1855).
2) (tillf. anv.) om belysning som liknar l. påminner om l. kan jämföras med dagsljus (i bet. 1). Norrskenet .. gifver (nära polen) dagsljus, när natt hvilar öfver det öfriga Europa. Agardh Bl. skr. 2: 126 (1837).
3) (†) om den gryende dagen: dagning. En Syster af Selene .. var morgonrådnadens eller dagljusets Gudinna, hvilken Grekerna kallade Eos. Norrmann Eschenburg 2: 51 (1818; t. die Göttin .. des Tageslichts).
4) [efter 1 Mos. 1: 16] (†) om solen. Thet stoora DagzLius, then liuflige Soolen. Werve Alm. 1649, s. B 1 a.
Spalt D 152 band 6, 1906