Publicerad 1906   Lämna synpunkter
DAKTYL dakty4l (dacty´l Weste), r. l. m. (m. Weste, Dalin (1850), Lundell); best. -en, stundom -n; pl. -er; ngn gg (i sht i klassisk metrik) DAKTYLUS dak4tylus, äfv. 302, r. l. m.; i best. anv. utan slutart.
Ordformer
(daktyl G. Regnér i Sv. parn. 1785, s. 179, Almqvist Sv. spr. 200 (1840) osv. daktyler (dactyler) (pl.) Hof Skrifs. 135 (1753), Skjöldebrand Acc. 7 (1795) osv. daktylen (dactylen) (best. sg.) Nicander Anm. 23 (1737) osv. daktylus (dactylus) Därs. 17, Hof Skrifs. 134 (1753), G. Regnér i Sv. parn. 1785, s. 176, Tegnér 5: 239 (1821), Almqvist Sv. spr. 200 (1840). Anm. I ä. tid användes dactylus med fullständig lat. böjning. Inga Rijm slutas medh någon Dactylo. Arvidi 35 (1651). Jfr äfv. Nicander Anm. 12, 17, 18, 23, 24 (1737))
Etymologi
[jfr d. daktyl, t. daktylus (pl. daktylen), eng. dactyl, fr. dactyle, af lat. dactylus (-os), af gr. δάκτυλος, finger, daktyl (jfr DADEL). Angående anledningen till benämningen hafva skilda förklaringar framställts redan af de grekiska grammatikerna; se Christ Metrik d. gr. u. römer 146 f. (1879). Sannolikast förefaller, att versfoten fått sitt namn på grund däraf, att takten markerades med fingret samt att daktylen i äldsta tid var den enda taktarten]
metr. versfot bestående af en lång l. starktonig o. två korta l. svagtoniga stafvelser (— ∪ ∪). Nicander Anm. 23 (1737). (Jag) kan .. icke annat än hålla: älskande, väderstrek, himmelens .. för rätta Svänska dactyler. Hof Skrifs. 135 (1753). Skjöldebrand Acc. 7 (1795). I sista strofen (af Jämtlandssången) är väl tusende eko bättre än tusenfaldt, som är en dålig dactylus. Tegnér 5: 239 (1821). Kræmer Metr. 1: 65 (1874). Hans dansande daktyler fångade lättare än den andres tyngre alexandriner. Ljunggren SAHist. 1: 241 (1886; i referat efter Blom fr. 1805). Beckman Versl. 57 (1898).
Ssgr: A: DAKTYL-RIK03~2. Virgilii hexametrer (äro) icke .. så daktylrike som Homeros’. Phosph. 1810, s. 360. —
-TAKT~2. Sv. lit.-tidn. 1815, sp. 415.
B [ytterst af gr. δάκτυλο– i ssgr]: DAKTYLO-TROKAISK l. -TROKEISK010~ l. 100~040. [efter t. dactylotrokäisch] (i sht i klassisk metrik) Alexanderson Gr. metr. 263 (1877). Daktylotrokeiska tripodier. Risberg Aischylos Agam. XV (1890). —
-TROKÉ~04. [efter t. dactylo-trochäus] (i sht i klassisk metrik) vers bestående af daktyler o. trokéer; vers sammansatt af ett daktyliskt o. ett trokaiskt kolon. Alexanderson Gr. metr. 184 (1877).

 

Spalt D 178 band 6, 1906

Webbansvarig