| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DALKIG dal3kig2 (da`lkig Weste), adj. -are.
(mindre br.) försedd med dalkar; valkig; jfr BALKOT. Nordforss (1805). Swalin Ordl. (c. 1847). Dalkig hud. Dalkiga händer. Dalin (1850). A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 88 (1902; angifvet ss. icke br. i Finl.).
Spalt D 206 band 6, 1906