| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEBET de4bet (de´bet (-ätt) Weste, débett Dalin), (ss. sbst.; jfr I nedan) n. ((†) r. l. m. Oxenst. brefv. 11: 622, 627 (1632), Bellman 4: 128 (1791)); (best. debiten Oxenst. brefv. 11: 622, 627 (1632)); pl. = ((†) debiter Oxenst. brefv. 11: 440 (1631), Därs. 3: 455 (1633)).
motsatt KREDIT.
I. ekon. o. handel. brukadt ss. till ordklass obestämbar (i satssammanhang ej direkt ingående) term (ngn gg med tillfällig substantivering): term som anbringas i räkenskapsböcker (på vänstra sidan) l. på räkningar o. d. för att angifva, att person l. räkenskapskonto har mottagit ngt o. står i skuld därför. Oxenst. brefv. 11: 89 (1637). Bookhållerij .. (lär) genom thet Ordet Debet och Credit, fulkommeligen at åthskillia, Skuld, emoot Skuld. Hortulanus H 6 a (1674). Schück Ant. 7 (i handl. fr. 1684). Nu löper man ur boden eller Contoiret, allenast man vet på hvad sida Debet eller Credit skal stå. Dalin Arg. 1: 32 (1733, 1754). Moberg Gram. 166 (1815). Man öfverskrifver den venstra (sidan i hufvudboken) ytterst i kanten med Debet .. eller, om firman representeras af mer än en person, med .. Debent. Nisbeth Handelslex. 131 (1867). Smedman Kont. 1: 2 (1872, 1883). — särsk. i uttr. under, (ut)i debet, på debetsida, ss. debetpost(er); jfr II 1. Alle Penningar ståendes vthi Debet på Cassa, hafwer man bekommit. Hortulanus I 5 b (1674). Sedan framtagas Kyrckioböckerna, uti hwilka .. införes .. Räkningen på inkomst och utgift .., under Credit och Debet rätteligen författad. Kyrkol. 24: 8 (1686). (I kommunens journal) införes under debet först behållningen vid årets början och sedan alla årets kontanta inkomster, alltefter som de inflyta. Aldén Medb. 5: 76 (1886, 1896).
Anm. I fackspr. förekommer ordet äfv. föregånget af den (lat. l.) it. prep. per, genom, med (se PER) [jfr it. per debito]. (Lärjungarna i apologistklassen skola) inrätta små räkningar per Debet och Credit. Skolordn. 1724, s. 13.
II. i mera utprägladt substantivisk anv.
1) ekon. o. handel. (räkenskapskontos l. persons) skuld- l. inkomsträkning; summan af de poster som ett räkenskapskonto har mottagit (o. som således från kontots synpunkt äro skulder l. inkomster); vänstra sidan l. spalten l. kolumnen l. afdelningen i räkenskaper, upptagande nämnda poster; debetsida. När de tilhopa spehlade korth uti Handelsman Muntes gård, blef Tolbom Anders Svensson något skyldig, och effter han til förene stod uti hans debet för 2 (daler) .. lånte han så mycket til at det var i alt 5 :/: s(ilfver-) m(yn)t. Växiö rådstur. prot. 1734; jfr 2. Från den 30 Sept. år 1766 till d. 30 Sept. 1767, då trägården var mycket frugtbärande var Debet 2000 och Credit 200 följakteligen redbar inkomst 1800 D:r ungefär. Trolle-Bonde Hesselby 181 (i handl. fr. 1769). Man .. kan (ej) formera Credit förrän man vet sit Debet. Ad. prot. 1800, s. 117. I Debet (på kassakontot) införas alla kontanta penningeintag och i Kredit alla utgifter. Nisbeth Handelslex. 135 (1867). Smedman Kont. 1: 2 (1872, 1883). — särsk.
a) bildl. Rydelius Förn. Föret. § 20 (”19”) (1718, 1737). Kärleken vet ej af något debet eller kredit; han har, liksom de förste kristne, allting gemensamt. C. F. Dahlgren 4: 27 (1825). Forssell Stud. 2: 329 (1879, 1888).
b) i uttr. till någons debet, (med uppförande af den ifrågavarande kostnaden) på ngns skuldräkning. Hvilken tratta Ni behagade lämna nödigt skydd till vårt debet. Smedman Kont. 6: 60 (1874, 1883). Jag (har) inlöst densamma (dvs. en af eder dragen tratta) till Edert debet. Schmidt o. Wagner Ty. affärskorresp. 310 (1905).
c) i uttr. skrifva något på någons debet, i sht bildl.: tillräkna ngn ngt (som skuld), gifva ngn skuld för ngt.
2) (numera mindre br.) allmännare: (persons) skuld, skuldpost, skuldsumma, skuldräkning, räkning. De uthlensche debiters afbetalningh. Oxenst. brefv. 11: 440 (1631). Här af synes att mit Debet öfuergår mootstående Credit, och resterer altså migh intet af den upbörden att lefwa på. Växiö domk. akt. 1681, nr 141 [jfr it. il debito supera il credito]. Yttermera inlägger kiäranden .. en så kallad Prætensions räckning .., hwarutj utföres för bem(äl)te Curatorer ett debet på huus hyra från åhr 1706 till 1713. Växiö rådstur. prot. 26 juli 1720. En Räckning eller Debet på Borg(a-ren) Sven Hielm. Därs. 2 juni 1729. Genomögnande herr författarens debet, betalar (den välmående köpmannen) honom med hög ränta tillbaka hans lärda medömkan. Leopold 5: 401 (1802). Berzelius Reseant. 375 (1812). Ditt utskrifna Debet på mig à 15: 5 b(ank)o behåller jag såsom qvitteradt. Växiö domk. arkiv 1847, Bref 6 maj. — särsk.
a) bildl. Förlåt mig .., att jag besvärar med sådana här småsaker; men jag har nu en gång blifvit din gäldenär, och det är ditt eget fel, att du låter mitt debet bli för stort. Tegnér 5: 51 (1805).
b) (numera knappast br.) om utskylder till det allmänna; jfr DEBETSEDEL a. Bonden (vet) intet .. när han clarerat sitt debet. 2 RARP 5: 707 (1726).
c) (†) närmande sig bet.: kassabrist, deficit. Pungen han är ej nog diup ty fins straxt Debet i båtn. Stiernhielm Bröl. 131 (c. 1650).
3) i uttr. debet och kredit, inkomster o. utgifter, skulder o. tillgångar, räkenskaper, bokslut, affärsställning, affärer. När the komma til sina böker, ther the gellenärares skuld .. vpteknadt hafwa, tå förgäta the Gudz ord ..; men debet och credit står them bätre an, ther är något at winna vppå. Swedberg Sabb.-ro 851 (1689, 1710). Debet & credit, vtgifft och vpbörd. Dens. Schibb. 262 (1716; bland ”Fremmande ord .. som hos osz merendels onödigt brukas”). Desse .. Utgifter oaktade, geck uti Statsförslaget Debit och Credit mycket nära ihop. Ad. prot. 1789, s. 685. De Geer Minnen 1: 131 (1892). — bildl. Den dag kommer, då hvar människa måste, eller åtminstone borde uprätta sitt eget Debet och Credit. Tessin Bref 2: 161 (1754). I andra kammaren gingo mitt debet och kredit ungefär ihop. De Geer Minnen 2: 136 (1892). Gylling nickade .. åt Frank, .. nickade som man endast gör det åt ungdomsvännen, som känner ens inre stat: .. hela lifvets debet och kredit. Levertin Magistr. 205 (1900).
Ssgr (vanl. till I o. II 1):
-KONTO~20. debetsida; skuldräkning. särsk. i bild. Skrifva något på en persons debetkonto. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1890, s. 85. —
-POST~2. (debetz- Schück)
1) post på räkenskapers debetsida. Schück Ant. 7 (i handl. fr. 1684). Jacobson Jones 26 (1802). Smedman Kont. 1: 6 (1872, 1883).
2) [jfr II 2 b] adm. post i (debiterings- o.) uppbördslängd vid skattebetalning. SFS 1892, nr 45, s. 2. Resultatet af årets andra uppbördsstämma (i Stockholm) .. blef 2437299 kr. 10 öre, inbetalta i 31823 debetposter. SD(L) 1898, nr 145, s. 2. —
-SALDO~20. rest som erhålles, när man drager en (mindre) kreditsumma från en (större) debetsumma. Nisbeth Handelslex. 132 (1867). —
-SEDEL, se d. o. —
-SIDA~20. vänstra sidan i räkenskapsbok, upptagande kontots i fråga debetposter. Jacobson Jones 26 (1802). Smedman Kont. 1: 2 (1872, 1883). Aldén Medb. 5: 77 (1886, 1896). jfr: När finansbalansen .. lutat till Debetsidan, så ha folken i systemet af en relatift högre tull sökt en räddningsplanka. Rydqvist Statsekon. betr. 159 (1865). i bild. Ett par stora poster på realismens debetsida. Berg Sv. skald. 16 (1906). —
B: DEBETS-FÖRTECKNING30~020. [jfr II 2 b] (numera knappast br.) Anmodades Konungens Befallningshafvande att hvarje år meddela debetsförteckning till grund för lefvereringen (af afrads- o. kronotiondespannmål). Gynther Förf. 1: 58 (1851). —
-LÄNGD~2. [jfr II 2 b] (numera knappast br.) debiteringslängd. På Landet förhålles med .. Debets-Längders uprättande således. Publ. handl. 5: 3191 (1752). —
-POST, se A.
Spalt D 412 band 6, 1908