| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DECIMAL des1ima4l l. de1si- (decima´l Weste), adj. o. sbst. r. (m. Nordforss (1805), Weste, Lundell; f. Dalin (1850)); ss. sbst. best. -en, stundom -n; pl. -er.
I. [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] (föga br. utom i ssgr; jfr anm. nedan) adj.: som har afseende på l. står i samband med talet tio l. dess delar l. potenser. Heinrich (1814). Den decimala indelningen. Statist. tidskr. 2: 185 (1864). Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). Decimala benämningar. C. F. Bergstedt i Nord. tidskr. 1881, s. 256.
II. sbst.
1) [jfr motsv. anv. i ä. eng.] (numera föga br.) tiondedel. Tabell öfver målkärilens fördelning, innehåll och storlek efter Svenska foten och thess decimaler. Förordn. ang. mått 27 maj 1737, Tab. 2 (öfverskrift); jfr β. Tum och deras Decimaler. F. Mallet i VetAH 25: 178 (1764). Beräkningen af .. horisontalparallaxen utföres .. helst i decimaler af sekunder, emedan resultatet eljes kan bli felaktigt på en eller annan sekund. Wrangel Nav. 325 (1897). — särsk.
α) [möjl. står denna anv. i direkt samband med ordets anv. i mlat. (se första stycket ofvan)] (†) om skatt hvars storlek utgör en tiondedel af skatteobjektet; jfr TIONDE, sbst., samt CENTONAL, TERTIONAL; särsk. om den tionde penning som på grund af den s. k. jus detractus enl. adelns privilegier af år 1723 skulle erläggas af hvarje ur riket afflyttande adelsman. At Hr Klinckouström för sin bror begiärte at slippa betala decimalen för den egendom han drager ut vid sit afflyttande ifrån Pommern. 2 RARP 5: 475 (1727).
β) närmande sig l. öfvergående i bet.: (tal angifvande) mått l. vikt osv. inom ett system som har tio ss. bas; jfr TIOTAL o. DECIMAL-TAL 1. Måtståcken är långt för detta, i förra Seculo, af Herr Stiernhielm fördelt i decimaler. J. Faggot i VetAH 1742, s. 49. Berzelius Kemi 3: 390 (1818). Huruvida måtten, målen och vigterne böra indelas i decimaler eller förblifva sådane de nu af Allmänheten brukas, .. underställes i ödmjukhet närmare pröfning. Ad. prot. 1823, Bil. 2: 53. — (†) Måttens indehlning efter decimalen. Swedenborg Försl. t. mynts o. måtts indeln. 1 (1719).
2) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr. Ordet är i ifrågavarande bet. sannol. ellips] mat. siffra som står efter decimalkommat i ett decimalbråk. Talet är utfördt i (l. med) nio decimaler. Et tal, som består af hela och decimaler. Palmqvist Tillämpn. 60 (1750). Zweigbergk Räkn. 47 (1839, 1861). Hvad tusentals medborgares blod ungefär kunde vara värdt, det hade han (dvs. Napoleon) beräknat till sjunde decimalen. Cronholm Tal 15 (1843). Lindblom Räknemet. 21 (1893). — särsk. [jfr motsv. anv. i nylat.] (numera föga br.) i pl., närmande sig bet.: decimalbråk. Skulle quozienten icke blifva helt tal, må en bringa honom til decimaler. Palmqvist Tillämpn. 62 (1750). En gosse stod och multiplicerade decimaler. Almqvist Rättst. 20 (1829). Stjernhjelm vet att förvandla vanliga bråk till decimaler och tvärtom. F. W. Hultman i Tidskr. f. mat. 1870, s. 64. — jfr DUODECIMAL.
Sammansättningar.
Anm. De flesta af nedan anförda ssgr äro direkt bildade efter utländska förebilder. Dessa senare innehålla i regel ss. första led det under I ofvan upptagna adj. I sv. har emellertid delvis i dessa ssgr anslutning till det likalydande substantivet inträdt, hvilken äfv. gynnats af adjektivets relativa sällsynthet ss. fristående ord.
-AFDELNING103~020. (föga br.) jfr -DEL 2. Ett .. graderadt glaskärl, indeladt .. efter cubikmeterns decimal-afdelningar. Berzelius Kemi 2: 831 (1812, 1822). Kindblad (1868). —
-BRÅK, se d. o. —
-DEL~2.
1) [jfr ä. eng. decimal part] (†) = DECIMAL II 2. (Man) moste .. sättia (till det ena talet vid subtraktion) .. så många nuller, som thet andra Thaletz Decimal-deelar äre. Biörk Arithm. N 8 a (1643). Rålamb 1: 21 (1690).
2) (föga br.) mat. (bråk)del (som uttryckes gm ett bråk) hvars nämnare är tio l. potens af tio. Det decimalbråk, som .. ökadt med en decimaldel af den sistas rang blir för stort, säges uttrycka qvantitetens ”approximerade valör till och med n:te decimalen”. Björling Alg. 1: 81 (1849, 1861). —
-INDELNING~020. [jfr t. decimaleinteilung, fr. division décimale, nylat. divisio decimalis] indelning (af en större enhet) med tio ss. bas; jfr DECIMALSYSTEM samt TIO-DELNING. För kemiske behof har man af Victualievigten gjort en decimal-indelning. Berzelius Kemi 3: 392 (1818). SFS 1855, nr 16, s. 1. Sedan mer än ett sekel har frågan om decimalindelning för dessa (dvs. urtaflorna) diskuterats. 2 Uppf. b. 6: 470 (1904). —
(II 2) -KOLUMN~02. mat. särsk. om hvar o. en af de (af två närstående decimaler bestående) kolumner i hvilka decimalerna i ett decimalbråk, eventuellt tillökade med en nolla, uppdelas vid utdragande af kvadratroten ur bråket. Björling Alg. 1: 96 (1849, 1861). —
-KOMMA~20. [jfr t. decimalkomma samt holl. decimaalpunt, eng. decimal point] mat. komma som angifver gränsen mellan det hela talet o. decimalerna i ett decimalbråk; jfr -TECKEN. Om ett decimal-bråk skall multipliceras med 10, 100, 1000, o. s. v., behöfver man blott flytta decimalkommat lika många steg längre åt höger, som multiplikatorn har nollor. Zweigbergk Räkn. 51 (1839, 1861). Lindblom Räknemet. 154 (1893). —
-KUBIKTUM~020. (i sht förr) Berzelius Kemi 3: 271 (1818). Berlin Farm. 1: 23 (1849; möjl. icke ssg). —
-LINJE~20. (numera föga br.) mått (i decimalsystemet) utgörande tiondedelen af en decimaltum; jfr DUODECIMAL-, DUODENER-LINJE. 2 1/2 decimal linia. Palmqvist Tillämpn. 12 (1750). Schweder Handb. f. urm. Tabell (1874). —
-LODVIKT. (†) lodvikt ingående i decimalsystem(et); jfr -VIKT. 1 sats Decimal-lodvigter. Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847, s. 58. —
-MÅTT~2. [jfr t. decimalmass] mått inom decimalsystem(et); jfr LANDTMÄTAR(E)-MÅTT. Palmqvist Tillämpn. 14 (1750). Längde-måtten räknas .. olika, i dagligt bruk, och til Mathematiskt eller Landtmätare-behof; så at skilnad kan göras emellan Verk-mått och Landtmätare- eller Decimalmått. Fischerström 1: 79 (1779). Alm. 1888, s. 30. —
(II 2) -NOLL~2. mat. (numera föga br.) nolla som står bland decimalerna. Palmqvist Tillämpn. 53, 59 (1750). —
-RÄKNING~20. [jfr holl. (de) decimale rekening, t. decimalrechnung, eng. decimal arithmetic l. numeration, fr. arithmétique l. numération décimale samt nylat. arithmetica l. logistica decimalis]
1) (numera knappast br.) räkning efter decimalsystemet; äfv. om räknesättet l. metoden; jfr DECIMALSYSTEM, TIOTÄL(J)NING, LANDTMÄTERI-RÄKNING samt DUODECIMAL-RÄKNING. (För det andra:) Utsättes både Lös och Fast Egendom efter Decimal-Räkning. Meth. t. en sokns skattn.-längd 1715, s. 2. Agner Örtug. 10 (1725). Dalin (1850).
2) mat. räkning med (begagnande af) decimalbråk; äfv. om räknesättet l. metoden; jfr DECIMALBRÅKS-RÄKNING. Weste (1807). Falkman Mått 2: 16 (1885). —
-SIFFRA~20. mat. = DECIMAL II 2; jfr DECIMALBRÅKS-SIFFRA. Palmqvist Tillämpn. 59 (1750). Ekelund Mek. 101 (1838). SFS 1894, nr 46, s. 1. —
-SKALA~20. (mindre br.) skala uppgjord l. indelad efter decimalsystemet; äfv. konkret; jfr LANDTMÄTAR(E)-SKALA. En .. decimal scala af tenn. Verif. t. Växiö gymn. räk. 1791, s. 66. Alm. 1825, s. 34. Hahnsson (1888). —
-SYSTEM~02, se d. o. —
-TAL~2.
1) (†) (tal angifvande) mått l. vikt osv. inom decimalsystemet; i best. sg. närmande sig bet.: decimalsystemet; jfr DECIMAL II 1 β. Grafwens diupheet (blifver) 12 Foot 8 Toll för hwilket man 12 Foot tager .., uthi decimal talet kommer (dvs. blifver) det 10 Foot. Smoll Fort. 29 (1693).
3) [jfr ä. eng. decimal number, fr. nombre décimal, nylat. numerus decimalis i samma bet.] (mindre br.) mat. till II 2: decimalbråk. När man wil Decimal-Thal addera, så moste man .. alltijdh skrifwa the Thalen vnder hwar annan, som lijka slagh äre. Biörk Arithm. N 6 b (1643). Rålamb 1: 16 (1690). Palmqvist Tillämpn. 52 (1750). —
-TECKEN~20. [jfr holl. decimaalteeken] mat. (mindre br.) jfr -KOMMA. Nisbeth Handelslex. 372 (1867). Intern. sign. (1886). —
-TOLL. (†) = -TUM. Riholms (dvs. Rydaholms) Alnen .. af hvilken .. modellet i jern uppå Stockholms Rådhus-dör finnes anslagit, hvars alns halfdel eller tu qvarter, en Svensk fot ricktigt hålla skal, och ett qvarter Fem decimal eller Sex värck toll. Förordn. ang. mått 8 okt. 1733, s. A 3 a. Publ. handl. 2: 1267 (1736). —
-TUM~2. (i sht förr) tum utgörande tiondedelen af en fot; motsatt VERK-TUM; jfr -TOLL samt GEOMETRISK (tum). Efter then Geometriska fördelningen, håller Foten tijo decimal Tum. Förordn. ang. mått 27 maj 1737, s. A 3 a. Kannemåttet innehåller 100 cubiske decimal tum. Runeberg Intr. i VetA 1757, s. 34. Berlin Farm. 1: 22 (1849). Falkman Mått 1: 15 (1884). —
-VIKT~2. vikt ingående i decimalsystemet; jfr -LODVIKT. Almström Handelsvar. 7 (1845). Hahnsson (1888). —
-VÅG~2. [jfr holl. decimaalbalans, t. decimalwage, eng. decimal balance, fr. balance décimal] (för vägning af tyngre föremål afsedd) våg å hvilken de använda vikterna (på grund af armarnas olika längd) endast äro en tiondedel så tunga som den last de uppväga; jfr BRO-, BRYGG-, CENTESIMAL-VÅG. Almström Handelsvar. 5 (1845). Af justerare godkände så kallade Bro- och Decimal-vågar, må användas till uppvägning af halm, hö, malmer, tackjern, gröfre gjutgods och andra varor af jemförelsevis ringare värde. SFS 1855, nr 16, s. 12. Därs. 1878, nr 49, s. 12. 2 Uppf. b. 2: 71 (1901).
Spalt D 433 band 6, 1908