Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DEKAGRAM dek1agram4 l. de1-, äfv. 40~1, stundom 30~2, n., äfv. r.; best. -met, ss. r. -men; pl. =.
Ordformer
(-gramme Synnerberg, Nisbeth Handelslex. (1867))
Etymologi
[jfr t. dekagramm, eng. decagram(me), af fr. décagramme, af déca- i ssgr med namn på enheterna för längdmått, ytmått, rymdmått o. vikt inom (det i Frankrike år 1795, i Sv. 1878 officiellt antagna) metersystemet för att beteckna mått osv. som är tio ggr nämnda enheter, af gr. δέκα (se TIO), o. gramme (se GRAM)]
(mindre br.) vikt (i metersystemet) utgörande tio gram; så stor del l. mängd (af ngt ämne) som väger tio gram. Synnerberg Cont. 68 (1813). Berlin Farm. 1: 26 (1849). Internat. signalb. (1902).

 

Spalt D 505 band 6, 1908

Webbansvarig