| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
DELICIÖS del1isiø4s l. de1-, äfv. 0104 l. del1i-sjø4s l. de1– (– -schö´s Dalin), adj. -are. adv. -T.
(numera bl. i ngt konstladt elegant l. pretiöst spr.) charmant, förtjusande, fin, utsökt, magnifik, superb. Lustiga trädgårdar med sina cascader, fontainer och délicieusa promenader. Kurck Lefnadsm. 72 (1705). Föret (var) delicieust. Kellgren (1784) enl. Ljunggren SVH 1: 393. En klädning, deliciösare än de förra (låg) derinunder. Almqvist Pal. 32 (1838). Särskildt må (bland nyheter på Nationalmuseum) nämnas .. en deliciös kaffekopp. G. Göthe i SD(L) 1900, nr 465, s. 3. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) om person. En ung Fru W** från Stockholm, deliciös att påse. Törneros Bref 1: 224 (1827). Den deliciösa och frisinniga markisinnan Dudevant. Palmblad Nov. 4: 132 (1851).
b) om sådant som uppfattas med smaksinnet: läcker, delikat; jfr DELIS b slutet. Sahlstedt (1769). Delicieux (är) den kalkonen i sin flottiga rök! Bellman 4: 28 (1791). Ni finner fru Darnys fisksås ganska god, och kålen deliciös. Lindegren 1: 158 (1805). En liten deliciös supé. Sturzen-Becker 2: 36 (1841, 1861).
Spalt D 652 band 6, 1909