| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEMOKRATISERA dem1okrat1ise4ra l. de1-, l. -å- l. -ω-, stundom 0100—, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] tr.: göra (mera) demokratisk, förläna en (mera) demokratisk prägel åt (ngt), reformera i demokratisk riktning, sänka l. närma till ”folket” (gm att aflägsna det exklusivt förnäma l. aristokratiska); i pass. ofta med intr. bet. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] med afs. på styrelse(form), stat, samhälle, samhällsklass, institution o. d.; jfr DEMOKRATISK 1; äfv.: göra (ett ämbete o. d.) tillgängligt för folket. Regeringssättets democratisering. HSH 7: 271 (c. 1750). Genua och Lucca blefvo .. innan kort demokratiserade. Adlerbeth Ant. 2: 179 (c. 1809). Plebejerna (i Rom) inskränkte Patriciernas rättigheter och demokratiserade författningen allt mera. Geijer I. 1: 61 (1818). Ett .. demokratiseradt riddarhus, der yngre adeln gaf lag. Dens. II. 5: 188 (1838). Svedelius Statsk. 4: 297 (1869). (Genom tilltalsordet ’ni’ vinnes) en välbehöflig demokratisering af den sällskapliga umgängestonen. AB 1890, nr 3, s. 2. Den fortskridande demokratiseringen af det franska samfundslifvet. PT 1900, nr 236 A, s. 2. (Aristides) hade .. demokratiserat de högsta statsämbetena. Paulson Aristoph. 1: 10 (1901). Arméens demokratisering. PT 1904, nr 202, s. 2. Samhällets demokratisering. Ahnfelt Etik II. 2: 103 (1906). — refl. (Mänsklighetens) oafbrutna sträfvande att demokratisera sig. Cygnæus 3: 291 (1861).
b) i utvidgad anv., med afs. på litteratur, konst, bildning osv.: gifva en (mera) folklig prägel åt (ngt); i sht göra tillgänglig o. fattbar för folket l. den stora allmänheten (ofta på bekostnad af det personliga o. individuella), föra ut bland folket; jfr DEMOKRATISK 3 samt POPULARISERA. (Ej ens Franzén, i dikten Julie de St. Julien) förmådde .. demokratisera poesin lägre ned, än att han .. nedlät sig till tredje ståndet. Cygnæus 3: 250 (1861). Litteraturens gradvis skeende demokratisering. H. Schück i Nord. tidskr. 1894, s. 221. (Den engelska konstslöjdens) beundransvärda gärning är att den sträfvar att demokratisera konsten utan att offra något af dess adel. K. Warburg i GHT 1897, nr 38, s. 2. Den bildningens demokratisering, som de (dvs. studenterna i Ryssland) ha att tacka för sin tillvaro. Hjärne Östanifrån 140 (1899, 1905). Pressens demokratisering har .. icke kunnat undgå att medföra vissa mindre vackra följder. Sylwan Mod. press. 82 (1906). — refl. Konsten har i våra dagar .. demokratiserat sig i den meningen, att här blifvit en verklig massproduktion och att dess alster äro i yttre mening lättare tillgängliga för mängden. SD(L) 1898, nr 254, s. 3.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.; jfr äfv. gr. δημοκρατίζειν, vara demokratiskt sinnad] (med föraktfull bibet., numera föga br.) intr.: hysa l. uttala l. befordra demokratiska (se d. o. 1) åsikter, fjäska för (det lägre) folket. Utgifvaren (af tidskriften) är i den spekulativa delen af naturphilosophien en snillrik jakobin: det är då ej underligt, att han i sin politik demokratiserar öfver höfvan. Atterbom Minnen 96 (1817). Den sömniga despotiska (tiden) näst före år 1809, och den yrvakna demokratiserande näst derefter. Dens. Philos. hist. 40 (1835). Dalin (1850). G. Dalin (1871).
Spalt D 706 band 6, 1910