| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DEPLACEMANG dep1lasemaŋ4 l. de1-, äfv. 0104, äfv. DEPLACEMENT -män4t (Anm. Af sjömän o. skeppsbyggare torde ordet vanl. uttalas på sistnämnda sätt), n.; best. -et; pl. (föga br.) = l. -er.
(i fackspr.; mindre br. utom i 1) eg. handlingen att flytta l. tränga o. d. (ngt) från dess rätta plats; förhållandet att vara rubbad från sin rätta plats (o. att således befinna sig på en oriktig l. felaktig sådan). Hr Malmsten trodde mjeltens deplacement möjligen bero på ursprunglig missbildning. Förhandl. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1852—53, s. 51. Svänghjulets ”displacement” (hvilket engelska ord jag här omskrifver till ”deplacement” och i det följande använder) .. får (ej) öfverstiga en viss bråkdel af en grad eller så och så många ”elektriska” grader. Tekn. tidskr. 1899, M. s. 117. — särsk.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (fullt br.) sjöt. o. skeppsb. eg. om den vattenmängd som den under vattenytan befintliga delen af ett fritt flytande fartyg undantränger: ’vattenhåla’; vid angifvande af ett (till last- l. till vattenlinjen nedsänkt) fartygs storlek: (nämnda vattenmassas) rymdinnehåll l. vikt (= fartygets vikt); äfv. fys. i allmännare anv. om (rymdinnehållet l. vikten af) den vätskemängd som en på en vätska flytande l. i densamma nedsänkt kropp undantränger; jfr DEPLACERA 1 b. Et skepps vattuhåla eller deplacement är den rymd, som Skeppets kropp genom sin tyngd trycker undan för sig, när det ligger uti ett stillastående vatten. Chapman Skeppsb. 1 (1775). För att en (i en vätska) nedsänkt kropp af sig sjelf skall förblifva i hvila, fordras .. att kroppens vigt skall vara lika med deplacementets eller den undanträngda vätskans. Fock 1 Fys. 105 (1853, 1859). Witt Skeppsb. 112 (1858). Inom skeppsbyggeriet förstår man med deplacementets tyngdpunkt (förr kallad ”centrum gravitatis af vattenhålan”) tyngdpunkten i den del af fartygets volym, som är under vattenytan. NF 16: 1068 (1892). En båts deplacement är lika med dess vigt. E. A. Smith i Tidn. f. idr. 1896, s. 259. Moll Fys. 1: 28 (1897). Kryssare om 10000 tons deplacement. Engström Skeppsb. 179 (1904). Slagskeppens storlek eller deplacement kan för närvarande sägas variera mellan 8,000 och 20,000 ton. Selander Vår flotta 48 (1907). — jfr LAST-DEPLACEMANG. — i utvidgad anv., om (rymdinnehållet l. vikten af) den luftmängd en kropp undantränger; jfr LUFT-DEPLACEMANG.
2) [jfr motsv. anv. af fr. déplacement, eng. displacement] (föga br.) apot. om den framställning af ett extrakt som sker därigenom, att de lösliga delarna af en substans utdragas l. ”utträngas” medelst ett efter hand tillsatt lösningsmedel: perkolering; jfr DEPLACERA 1 d. Infusioners beredning genom deplacement. N. J. Berlin i Hygiea 1: 201 (1839).
B: (2) DEPLACEMANGS-, äfv. DEPLACEMENTS-INFUSION1003~, äfv. 0103~002. (föga br.) infusion beredd gm deplacering. N. J. Berlin i Hygiea 1: 201 (1839). —
(1) -KOEFFICIENT~00102. (deplacement-) skeppsb. tal som angifver en fartygskropps fyllighetsgrad i procent af rymdinnehållet af en kring densamma omskrifven parallellepiped o. som ingår ss. faktor vid beräkningen af fartygets deplacemang. 2 Uppf. b. 9: 573 (1906). —
(1) -KURVA~20. skeppsb. Deplacementskurvan .. utgör den grafiska framställningen af båtens hela undervattenskropp. E. A. Smith i Tidn. f. idr. 1896, s. 365. —
(2) -METOD~02. (föga br.) Infusioner beredda efter deplacementsmethoden. N. J. Berlin i Hygiea 1: 201 (1839). —
(1) -SKALA~20. (deplacement- 2 NF 6: 159 (1906)) skeppsb. Engström Skeppsb. 123 (1889, 1904). Vid uppgörandet af ritningar till större fartyg plägar man upprita jämväl en deplacementskala, på hvilken man mot ett visst djupgående genast erhåller fartygets deplacement vid detta djupgående. 2 NF 6: 159 (1906). —
(1) -TABELL~02. skeppsb. Alla beräkningar rörande deplacement, tyngdpunkter, metacentra m. m. böra .. utföras efter ett visst system och sammanställas på en s. k. deplacements-tabell. Engström Skeppsb. 123 (1889, 1904). —
(1) -TON ~ton2. (deplacement- Wrangel Sv. fl. bok 441 (1898), 2 NF 6: 159 (1906)) sjöt. viktenhet använd, då ett fartygs deplacemang skall angifvas, i Sv. numera = 1000 kilogram (en meterton), förr, liksom ännu i England, ungefär = 1016 kg. (en engelsk ton). Engström Skeppsb. 177 (1889, 1904). Örlogsfartygs storlek angifves alltid i deplacement-ton, handelsfartygs däremot i registerton. 2 NF 6: 159 (1906). —
(1) -TYNGDPUNKT~02 l. ~20. skeppsb. tyngdpunkten i den del af ett fartygs volym som är under vattenytan. Engström Skeppsb. 114 (1889, 1904).
Spalt D 943 band 6, 1910