| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
DESARMAD des1arma4d l. de1-, r.; best. -en; pl. -er.
fäkt. motsv. DESARMERA 2: afväpnande; rörelse afsedd att afväpna motståndaren. Ling 3: 697 (1820). Det gifves blott två rörelser, som äro verksamma och goda såsom desarmader, på samma gång som de ej blottställa mig sjelf, det är sekundbriséen och tersbattuten. Balck Idr. 3: 451 (1888).
Spalt D 999 band 6, 1910