| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
DESSÄNG desäŋ4 l. dä-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (numera knappast br.; jfr dock a, b o. c) ritning, teckning, utkast; jfr DESIGNATION 3. (Vi) Ginge sedan uthi en sådan posture, som vij då in arena (dvs. på fältet) godh funne (däraf vij eder härnäst een desseing skicka vele) nährmare .. fienden. Oxenst. brefv. 1: 741 (1631). Ett nytt huus till bibliotek .., på hvilket iag deseign gordt hafver, och af H. Kongl. Maijestät anno 1666 underskrifvin. Rudbeck Bref 58 (1670). Det gör ej tilfyllest at gifva åt handtwärkare, en wäl laverter dessein, och ziffrorna utsatta för alla längder, bredder och högder; man bör rita i stort, intet allenast själfva profilerna, utan ock ornamenterna. König Mec. 85 (1752). At inga sådane Kyrkoprydnader (som altare, predikstol o. orgelverk) förfärdigas, innan Desseinerne blifvit hos Oss i underdånighet företedde. Publ. handl. 10: 624 (1776). Arbin Præs. i VetA 1783, s. 79. Sturtzenbecher Ing.-lex. (1805). Dessin .. ritning, teckning. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). — särsk.
a) (fordom) fortif. om ritning l. plan till befästningsverk. At .. Fästnings-Byggningerne .., likmätigt de deröfver fattade, aproberade och af Kongl. Maj:t underskrefne Desseiner, bebygde, förfärdigade och sedan vid magt hållne .. varda. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 67 (i handl. fr. 1653). Dens. Præs. i VetA 1783, s. 50. Hvad staden (Hälsingfors) beträffar, fastställde K. M:t en af Ehrensvärd, Liewen och Strussenfelt inlämnad dessein, enligt hvilken H. skulle göras till en place d’armes för hären. 2 NF 11: 360 (1909). — i numera obr. förb. Om en hel Brigade til upkastande af Linier och Fältverck blifver delt, då hörer til Brigade-Chefen, jemte inseendet, at uprätta desseinen och anvisa ställen dertil. Arbin Ing. 67 (1761). Denne (dvs. Dominicus Pahr) har sedan .. kunnat författa ofvannämnde Dessein. Dens. Præs. i VetA 1773, s. 11. At Wernsköld upgifvit Desseinen (till Nya Älfsborg). Därs. s. 48. — jfr FÄSTNINGS-, ORIGINAL-DESSÄNG.
b) (numera föga br.) planritning; plankarta, tomtkarta. Om Desseinen vppå Tompterne och förfalne Huus. Åthsk. Sthms stadz ord. D 3 a (1635). (Staden bör regleras) alldeles effter den deszein och planta (dvs. plan), som ingenieuren Hans Hansson dher å allareda giordt. P. Brahe (1651) i Bidr. t. Åbo hist. I. 10: 113. Dessin .. utkast, grundritning, anläggning. Gynther Conv.-handlex. (1845). Arkitekten bör gärna .. göra en dessin öfver, huru han tänkt sig själfva infattningen (dvs. trädgårdsanläggningen omkring huset). Tekn. tidskr. 1899, B. s. 68.
c) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (i fackspr., fullt br.) mönster (till broderier, spetsar, väfnader, tygtryckning o. d.). (De svenska sidenfabrikerna) hinna (ej) att eftergöra desseinen, innan modet deraf redan är förbi. Gustaf III 1: 237 (1778). Åstundas att köpa en Engelsk Golfmatta med mörkbrun .. botten, samt vackra couleurer och dessein i god smak. DA 1808, nr 45, s. 7. Dessin .. mönster till broderier. Gynther Conv.-handlex. (1845). G. Dalin (1871).
d) [jfr motsv. anv. i fr. samt af it. disegno] mus. Dessin .. tema (i en komposition). Ekbohrn Främ. ord (1904).
2) (numera bl. hvard., mindre br. utom i b) plan, uträkning, beräkning, tanke, idé; afsikt, uppsåt, förehafvande, föresats. Jag kunde nog få ett vikariat, men det är inte någon dessäng med det. Oxenst. brefv. 1: 167 (1621). Huru vidt H. K. M:tts deseigner kunna haffua sin framgångh. Därs. 3: 125 (1627). Råttor, Kiöld och annat skadar och förhindrar all godh Dessein där medh (dvs. med hönsen). Rålamb 13: 66 (1690). Konung Carl räknade genast ut deras dessein. Nordberg K. XII 1: 388 (1740). Betrakta väl hvad Du vågar om Du fortfar i Din dessein at framdeles bli Fiscal. Posten 1768, s. 107. Man vet ej desseinen med desse tilrustningar. SP 1779, s. 483. Fullständig upplysning om Fiendens ställning, planer och Dessein. C. Saedenius (1809) hos Quennerstedt Torneå 2: 214. Dessein .. afsigt, föresats. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878). — jfr HUFVUD-DESSÄNG. — särsk.
a) i uttr. med l. utan dessäng i bet.: med l. utan afsikt. Denna hans beskrifning, hvilken han tyckes giort så (dvs. svårbegriplig) med deseine. Linné Bref I. 2: 163 (1750). (Rebellerna) drogo .. sig upåt floden ..; men detta skedde icke utan dessein. Kempe Fabritii lefv. 13 (1762).
b) (fullt br.) spelt. uträkning, plan; förslag l. anvisning l. vink (att sköta ett spel på det l. det sättet); i sht i biljardspel. Du förstår inte mina dessänger (till medspelare som ej fattat meningen med ens drag). Åskådare böra ock, då så erfordras, påminnas att icke gifva s. k. ”desseiner” eller på annat sätt blanda sig uti spelet. Regl. f. billardspel 1850, sp. 1. Besättpartiet är ett af de .. svåraste (biljard-)partier. Det kommer dervid i synnerhet an på dessein, i det man noga måste beräkna, hvilket läge man kommer att ha nästa stöt (osv.). Wilson Spelb. 95 (1888). — särsk. i biljardspel, i uttr. spela med dessäng o. d., dvs. i förväg bestämma o. tillkännagifva huru man vill göra stöten (hvarvid på annat sätt gjorda bollar osv. icke räknas till godo). Att spela med dessein är, när man efter förut öfverlagd plan gör en boll och vid hvarje stöt har någon beräkning. Lindskog Spelb. 313 (1847). Skickliga spelare spela ofta pyramid så, att alla bollar skola göras med dessein, till och med indirekt genom konststötar. Wilson Spelb. 94 (1888). 2 NF 3: 380 (1904).
(1 a) -LÖJTNANT03~20 l. ~02. (fordom) om en af de vid fortifikationen i Sthlm anställda löjtnanterna. Henel 1729 25 (1730). —
(1) -STÅL~2. svarfk. svarfstål afsedt uteslutande för frambringandet af ngn viss form på arbetsstycket. Luttrop Svarfk. 255 (1839); jfr KUL-DESSÄNGSTÅL. —
(1) -TRÅD~2. tekn. fasonerad metalltråd (af oval, kantig, halfmånformig l. stjärnformigtvärsektion).
Spalt D 1058 band 6, 1911