| Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
DIGERHET di3ger~he2t, äfv. 40~1, r. l. f.; best. -en.
a) till DIGER 1 b β; om bok o. d. S. Ödmann i Litt.-tidn. 1795, s. 183. Digerheten af hennes böcker hade gjort dem onjutbara för större delen af den läsande allmänheten. Bremer G. verld. 5: 217 (1862). Volymerna (växte) till en afskräckande digerhet. Weibull (o. Tegnér) LUHist. 1: 294 (1868).
b) till DIGER 1 b γ; om moln l. sky o. d. Skyarnes digerhet och svåra tyngd. Thomander 1: 416 (1830).
c) (numera nästan bl. arkaiserande) till DIGER 4 a: mäktighet. På Stångenäs och Sotenäs finnas till nära nog samma höjd, fastän ej till samma digerhet, dylika snäckberg. Holmberg Bohusl. 2: 16 (1843).
Spalt D 1281 band 6, 1912