Publicerad 1914   Lämna synpunkter
DILUVIANSK dil1ɯvia4nsk l. di1-, l. -u-, l. dilɯ1-, adj.
Etymologi
[jfr t. diluvianisch samt eng. diluvian, fr. diluvien, afl. af diluvium (se DILUVIUM). — jfr det själfständigt bildade ANTEDILUVIANSK]
(numera knappast br.) geol. adj. till DILUVIUM; jfr DILUVIAL. Diluvianska bildningen. Jernk. annal. 1832, Bih. s. 212. Bottnen uti .. (bengrottorna) är, enligt allt utseende, betäckt med ett lager diluviansk lera. Hammargren Jordkl. utvecklingsh. 93 (1854). Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878; äfv. i den postuma uppl. 1904). — jfr POST-DILUVIANSK.

 

Spalt D 1387 band 6, 1914

Webbansvarig