Publicerad 1915   Lämna synpunkter
DIOPTRI di1optri4, r. (l. f.); best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. dioptrie af fr. dioptrie; bildadt (med bl. formell anslutning till gr. διοπτρεία, nivellerande med diopter) af stammen i DIOPTRIK, DIOPTRISK (resp. motsvarigheterna i de främmande spr.) efter mönster af KALORI (resp. motsvarigheter); jfr eng. dioptric i motsv. anv. Ordet antogs ss. term på internationella läkarkongressen i Bryssel 1875 o. oftalmologiska mötet i Heidelberg samma år]
fysiol. o. opt. antagen enhet (motsvarande den brytande förmågan hos en lins med en meters brännvidd, s. k. meterlins) för mätandet af den brytande förmågan hos ett optiskt instrument, urspr. införd o. oftast använd för att rationellt beteckna (brytningsförmågan hos) glasögon, resp. motsvarande synförmåga. En lins af 1 meters brännvidd är tagen som refraktionsenhet. Denna refraktionsenhet har fått namn af dioptri. Glasets nummer uttrycker antalet dioptrier eller refraktionsenheter, som det innehåller. Hygiea 1878, s. 171. Närsynthet .. i högre grad än 5 dioptrier (befriar beväringsskyldig från krigstjänst). Handb. f. sv. arméns läk. 1: 252 (1884). De flesta personer, äfven sådana, som äro vana vid optiska instrument, akkommodera ofrivilligt vanligen 1 till 2 dioptrier. A. Gullstrand i Nord. med. arkiv 1891, nr 16, s. 10. Den lins, hvars brännvidd är 1/3, 1/4 … m., har alltså styrkan 3, 4 … dioptrier. Moll Fys. 4: 74 (1901).
Ssg: DIOPTRI-VÄRDE103~20. Förr betecknades glasögon efter radien på den skål, i hvilken de slipats, nu betecknas de allmänt med dioptrivärdet. 2 NF 6: 468 (1906).

 

Spalt D 1459 band 6, 1915

Webbansvarig