DIRIGERANDE di1riʃe4rande l. dir1-, l. -ig- l. -ij-, l. 10302, sbst.2, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
(nästan bl. i Finl., föga br.) person som dirigerar (jfr DIRIGERA 4 e); ordförande, chef. I enlighet med hvad Dirigeranden uti andra afdelningen af Vårt Eget kansli .. föreslagit. FFS 1867, nr 3, s. 3.