Publicerad 1916   Lämna synpunkter
DISSONANTISK dis1onan4tisk l. -å- l. -ω-, adj.; adv. -T.
(tillf.) = DISSONANT I b. De s. k. moll-tonarterna äro, i motsats till dur-tonarterna, väsentligen byggda på dissonantiska tonföljder. A. Noreen i Nord. tidskr. 1896, s. 391.

 

Spalt D 1651 band 6, 1916

Webbansvarig