DISTEN diste4n, r. (l. m.); best. -en.
Ordformer
(vanl. skrifvet disthen. disthène Berzelius)
Etymologi
[liksom t. disthen, eng. disthene af fr. disthène, bildadt af Haüy (1801) af gr. δι-, två-, tve- (jfr DI-), o. σϑένος, kraft (jfr ASTENISK). Benämningen häntyder på mineralkristallernas olika hårdhet i olika riktningar]
Spalt D 1659 band 6, 1916
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se