| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
DISTINKT distiŋk4t l. distiŋ4t (disti´nnkt Dalin), adj. -are; n. o. adv. =.
jfr INDISTINKT.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] nästan bl. i vetenskapligt fackspr.) skild, åtskild (från ngt annat). Pfeiffer (1837). Dalin (1850). De enskilda momenterna i förnimmelsen göra sig (icke alltid) gällande såsom distinkta från hvarandra. Schéele Själsl. 224 (1895). Han tager buteljen med de två vätskorna, skilda i två distinkta lager. Good Tom Tits exper. 98 (1898); jfr 2. (Formsinnets) högre art visar sig förnämligast hos konstälskaren och konstnären, hvilkas sinne för det sköna är distinkt från deras begåfning ”å hufvudets och hjärtats vägnar”. K. Pira i Ped. tidskr. 1900, s. 249. — särsk.: olikartad, ej identisk (anträffadt bl. i pl.). RARP V. 1: 225 (1654). Annat är at deliberera om krig, annat handla om medlen, och äre 2 distincte ting. Därs. 9: 151 (1664).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] (skarpt) markerad, med fasta l. skarpa konturer; bestämd (se BESTÄMD 7); klar, tydlig; skarpt tecknad; äfv. i fråga om kunskap, begrepp o. d. Hans uttal, som före sjukdomen var synnerligen distinkt, har nu blifvit suddigt. The Swenske och Tyske skola .. märkia, att then långsamma och distincta pronunciatio, som uthi therasz tungomåhl mächta well tiänar, .. icke sigh så lämpar .. uthi (franskan). Pourel de Hatrize 7 b (1650). En distinct och redig kundskap. Rydelius Förn. 87 (1720, 1737). Distinkt och klar iakttagelse. Paulson Minnestal i GbgsVSH 41 (1896, 1899). (Snoken var) undertill symmetriskt och konstrikt fulltecknad med ett distinkt rutverk i svartblåblänkande och pärlemorhvita färgtoner. Gellerstedt Fr. hult 147 (1906). En mycket distinkt linje i hällen bildar .. gräns mellan dennas slitna och oslitna del. Ekhoff S:t Clemens kyrka 55 (1912). Den distinkta och uttrycksfulla diktionen. PT 1914, nr 247 A, s. 3. Läsa tydligt — d. v. s. artikulera distinkt. G. Kallstenius i Språk o. stil 1915, s. 118.
Anm. I ä. tid förekommer ngn gg den latinska adverbformen distinkte (-ctè) [jfr DIREKTE, DISKURSIVE]. (Soldaten bör tillse) at alle motioner skie distinctè och med Quickheet. Söderman Ex.-book 25 (1679).
Spalt D 1666 band 7, 1918