| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
DIVERSE divær3se2, äfv. 040 (dive`rse Weste, divä`rrse Dalin), adj. oböjl. l. sbst. n.; ss. sbst. best. (föga br.) -et (Dahlbäck Åbergson 2 (1914)); förr äfv. DIVERS, adj.
I. adjektiviskt.
1) [jfr motsv. anv. i d., t. o. fr. samt af eng. diverse, lat. diversus] (†) olikartad, skild (från), olika; icke densamma; jfr DIFFERENT, adj. 1, 2. A. Oxenstierna 2: 660 (1624). (Föreståndarskapet för ett rikskollegium) är itt annat embete, diverse ifrån richsrådzembete. RP 6: 149 (1636) [jfr lat. diverse a tua sententia]. Effter swaren wore något diverse, wele man collationera dem tillhopa. RARP 3: 33 (1638). Sakerne decideras efter 2 diverse principier. 2 RARP 4: 487 (1727). Dörrarnas .. uppehållare äro (i Österbotten) helt diversa ifrån dem, som i Småland finnas. Linné Ungd. 2: 177 (1732). Jag (har) ock lagt mig på .. många och diversa vetenskaper. Nyrén Charakt. 11 (c. 1765).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. fr. samt af eng. divers] (föga br. utom i a, b) i pl. öfvergående i bet. af ett obest. pron.: mer än en, flera olika l. särskilda; åtskilliga; jfr DIFFERENT, adj. 3. (Underrättelserna) continuerra (dvs. bekräftas) fron deversa platzar. Oxenst. brefv. 11: 572 (1629). (En vojvod) som hade diverse andra små vojvoder .. under thes district. Roland Minnen 10 (c. 1748). Iag fick köpa .. 5 cap(par) gryn af diversa sorter. E. Paldanius (1790) i Ur Finl. hist. 2: 330. Diverse år förrinna. Vår unge man har derunder med en jernflit läst tidningar och besökt baler. Sturzen-Becker 2: 162 (1857, 1861). Järnvägståg .. stanna här och där och upphissa till sig kreatur för att forsla dem till de diverse slakterierna. Wachtmeister Fr. andra sid. Atl. 215 (1901). — särsk.
a) [jfr anm. efter 3] (fullt br.) handel. närmande sig 3, ss. attribut till ord som betyda slag, sort o. d. Diverse sorter extra goda Viner. Dalin Arg. 2: nr 50, s. 8 (1734; i annons). Diverse slags Meubler och Husgeråds-saker. GT 1788, nr 5, s. 4.
b) [jfr anm. efter 3] (fullt br.) handel. flera olika (personer, varor, räkenskapsposter osv.) som för tillfället icke specificeras, utan sammanföras under en rubrik. Den summa, som till diuerse expenser her ehr anårdnat. C. Bonde (1637) i Oxenst. brefv. 11: 91. Diverse .. omkostningar. Gyllenhöök Bruksbokh. 1: 38 (1741). Diverse varors konto upptager de varor, som ej äro af den mängd eller betydenhet, att de fordra ett särskilt konto. Georgii Handelsvet. 596 (1859). Diverse utgifter enl. Kassaboken. Smedman Kont. 1: 77 (1872).
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr. samt af eng. divers] allahanda, hvarjehanda, af olika slag; ofta med ngt nedsättande bet.: hvarjehanda som det icke lönar mödan att närmare specificera (jfr 2 b). Jordmonen är divers (i Ångermanland), nu ler, nu sand. Linné Ungd. 2: 181 (1732); jfr 1. 2:ne Boksamlingar, bestående af div. Böcker. PT 1758, nr 30, s. 4. Diverse Kungörelser (dvs. annonser m. m.). DA 1774, nr 2, s. 4 (rubrik, som bibehölls i tidningen t. o. m. 1812, nr 53; i nr 54 detta år utbytt mot Diverse ensamt; i somliga samtida tidningar motsvaradt af: särskilda kungörelser). 6 st: Trekantiga (filar) af diverse storlek. Växiö lärov. bibl. Bouppt. 1805, bl. 136. Gustaf (III) .. och hans bröder voro förfarne i diverse konstutöfning. Estlander Konst. hist. 472 (1867). Distraheringsexperiment af diverse art. Herrlin Minnet 252 (1909). Han gjorde diverse konstgrepp med sin tomma butelj. Koch Arbetare 225 (1912).
Anm. till 2, 3. Då ’hvarjehanda’ är den enda fullt lefvande bet. för ordet i icke fackmässigt spr., inlägger den moderna språkkänslan gärna denna bet. i anv. 2 a, b, liksom i II 1.
II. substantiviskt l. ss. sbst.
1) [jfr motsv. anv. i t. o. fr. samt af ä. eng. divers] (knappast br. annat än ss. handel.) i pl. motsv. I 2: mer än en, flera olika l. särskilda, åtskilliga; särsk. handel. motsv. I 2 b: flera olika personer l. varor, räkenskapsposter osv. som för tillfället icke specificeras, utan sammanföras under en rubrik. När man förnimmer, at koparen an diverse solt vardher. Oxenst. brefv. 11: 533 (1634). Köpt för contant af diverse. Wall Bruksbokh. 246 (1747). Vinst och Förlust Conto an Diverse. Denell May Handelsvet. 176 (1785). Pr Varu-Konto An Diverse. Åstrand 1: 83 (1855). — särsk. i förb. konto pro diverse, se KONTO.
2) [bet. är utvecklad i bokhålleriet, där ordet från bet. ’åtskilliga l. hvarjehanda räkenskapsposter’ öfvergått till den kollektiva bet. ’hvarjehanda’] n. sg. motsv. I 3: allahanda, hvarjehanda, både ett o. annat; ofta med ngt nedsättande bet.: hvarjehanda som det icke lönar mödan att närmare specificera. En bunt med diverse. Weste 1: 1959 (1807). DA 1812, nr 54, s. 4 (rubrik för en viss afdelning af annonser; se under I 3). Skickade icke vår Herre då och då en frisk karakter .. att vända upp och ned på diverse, så skulle verlden dö af mal. Almqvist Colomb. 37 (1835). Nisbeth Handelslex. (1867; angifvet ss. ”föråldradt men ännu ofta brukadt”). Der fanns då diverse, (allt möjligt skräp). Hahnsson (1888). 1 låda diverse. PT 1911, nr 7, s. 1. — särsk. [jfr fr. faits divers] (i sht förr) ss. rubrik i tidningar för en afdelning som innehåller smånotiser o. d.: hvarjehanda, allahanda, blandade ämnen. Dalin (1850).
-ARBETARE~0200. (i fackspr.) Diversearbetare .. få förrätta arbeten af olika slag, särskildt och stundom uteslutande s. k. ansvarsarbeten. J. Leffler i Arbetsstatistik 1: XIX (1899). —
-BAGERI. (föga br.) bageri som tillverkar såväl hvete- som rågbröd. J. Leffler i Arbetsstatistik 1: XVI (1899). —
-HANDEL. handelsrörelse (hufvudsakligen i mindre skala, i sht i småstäder l. på landsbygden) som omfattar flera olika slags varor, numera i sht specerier o. delikatesser l. sybehör o. d.; lokal för dylik affärsrörelse jämte till denna rörelse hörande handelsvaror o. inventarier; särsk. (före 1847) benämning på försäljning (i Sthm) af diverse varor som ej tillkom ngn af de andra handelssocieteterna; jfr -AFFÄR, -BOD. Hon har satt upp en liten diversehandel i utkanten af staden. Han gick in i en diversehandel och köpte hvad han behöfde. DA 1808, nr 19, s. 7. —
-HANDLANDE. = -HANDLARE. Minut- och Victualie-Handlare, diverse Handlande, Läderhandlare (osv.). Publ. handl. 9: 883 (1772). FFS 1868, nr 19, s. 9. —
-HANDLARE. [jfr t. diversenhändler] person som idkar diversehandel. Elers Sthm 3: 314 (efter handl. fr. 1797). —
Spalt D 1707 band 7, 1918