Publicerad 1920 Lämna synpunkter DJÄRFVE, f. Ordformer (dierfwe). Etymologi [jfr fsv. dirve; sannol. af (den i Blekinge födde) Spegel gjord ombildning af sv. dial. dörve (Blek., Smål.) med anslutning till DJÄRF; jfr DÖRF] (†) djärfhet, dristighet. Spegel Guds verk Eee 1 a (1685). Spalt D 1833 band 7, 1920 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se