Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DRILL dril4, sbst.5, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
tekn. drillborr; äfv.: arbetsstål i l. till drillborr. Iag .. brukar Hammar, Tång och Fijl, / Eld, Skruf-städ, Kåhl och Blåsbälg, Rasp och Drijl. Stiernhielm Parn. 1: 7 (1651; yttradt af en urmakare). Rinman 1: 693 (1788). 1 Bågdrill med 8 drillar och 2:ne upprymmare (i en guldsmeds efterlämnade bo). BoupptVäxiö 1847. jfr BÅG-DRILL. — i utvidgad anv. om drillpinne vid eldgöring. NKeyland i Fatab. 1913, s. 194. jfr ELD-DRILL.
-BÅGE. [jfr t. drillbogen, eng. drill-bow] båge i hvars båda ändar ett snöre l. en rem l. tarmsträng är fäst som går ett hvarf kring spindel(rulle)n på en drillborr o. gm hvars förande fram o. tillbaka borren hastigt kringvrides ömsevis åt höger o. vänster; äfv. om på samma sätt använd båge vid eldgöring medelst drillning. Rinman 1: 693 (1788). Lönnberg Ren. 192 (1909). —
-PINNE. pinne gm hvars hastiga kringvridande ömsevis åt höger o. vänster eld uppgöres. Nordenskiöld Vega 2: 125 (1881). —
-RULLE. rulle på drillborr kring hvilken det vid drillbågen fästa snöret osv. är slaget. Rinman 1: 693 (1788). BoupptVäxiö 1845. —
-SPEL. (numera föga br.) drillborr; förr sannol. äfv.: rännspel. Eklund Upf. 35 (1746). Et smalt drillspel, med dess rulla, som .. drifves fram och tilbaka med en vanlig drillbåge. Rinman 2: 825 (1789). Almroth Karmarsch 293 (1839). BoupptVäxiö 1879 (efter guldsmed). —
Spalt D 2173 band 7, 1922