Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DROJETT drojät4 l. drå-, äfv. DROGUET droge4 l. drå-, n.; best. -et; pl. (om olika slag) -er.
Ordformer
(drojett VRP 1669, s. 380 (: droijet) osv. draijet Stämpelordn. 1687, s. B 2 a. dregiett Fatab. 1913, s. 37 (cit. fr. 1677: dregiettz Klädning). droget(t) Serenius (1734; under drug), Kempe FabritiiL 21 (1762). droguet FörordnConsumptionsafg. 1739, s. A 4 a, NJournD 1855, s. 56 (: Droguet-klädning))
Etymologi
[jfr t. drogett, eng. drugget; af fr. droguet, af ovisst urspr. Skrifningen -g- lämnar oafgjordt, om uttal med g l. j afses]
(förr) ett slags tyg af växlande kvalitet (hel- l. halfsammet, hel- l. halfylle), slätt l. fasoneradt med broscheringar som ej äro inväfda i tygets botten. 4 st: quinfolkz klädningar, een af swart polamit, 2 st: grå af sarss, 1 st: brun af droijet. VRP 1669, s. 380. (På en sidenfabrik i Göteborg) förfärdigas .. tvåfärgade Droguetter, .. enfärgade Droguetter (m. m.). SvMerc. 3: 1147 (1758). Ett brocheradt franskt droguet, pärlfärgadt. Tersmeden Mem. 1: 165 (c. 1780). Dalin (1850).
Ssgr: A: DROJETT-, äfv. DROGUET-KLÄNNING. (drojetts- Fatab., Bouppt.) NJournD 1855, s. 56. särsk. (†): mansdräkt l. kostym af drojett. Fatab. 1913, s. 37 (cit. fr. 1677). En Brun droyets klädning af Råck, Väst och Byxor. BoupptVäxiö 1749.
B: DROJETTS-KLÄNNING, se A. —
-ROCK. BoupptVäxiö 1739.

 

Spalt D 2185 band 7, 1922

Webbansvarig