Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DROMEDAR drωm1eda4r, m. l. r.; best. -en, äfv. -n; pl. -er; äfv. (numera nästan bl. bygdemålsfärgadt) DROMEDARIE –a4rie l. —302 (– -árie Dalin) l. (numera bl. bildl.) DROMEDARIUS –a3rius2 l. —400; best. -ien; pl. -ier.
Ordformer
(-ar Sylvius Curtius 375 (1682) osv. -arie SP 1780, s. 51, Bremer Hertha 395 (1856). -arius LinkStiftsbibl. Bref 30/11 1719, Bergman SmSkr. 334 (1861). best. sg. gen. -iens Fries 2Linné 2: 115 (cit. fr. 1707); pl. -ier Böttiger 6: 45 (c. 1875). -aire SP 1780, s. 395, GT 1788, nr 36, s. 2; -är Gravander Buffon 1: 63 (1806))
Etymologi
[jfr t. dromedar, eng. dromedary, fr. dromadaire; af senlat. dromedarius, till lat. dromas (-ădis), af gr. δρομάς, löpare, springare]
1) enpucklig kamel, Camelus dromedarius Erxl. Sylvius Curtius 375 (1682). Af Kameler gifves det tvenne arter: den enpuckliga (Dromedarien) är i synnerhet hemmastadd i Arabien, och förekommer dessutom i Syrien, södra Persien och vestra Indien. Palmblad LbGeogr. 67 (1851).
2) (hvard.) föraktligt l. nedsättande om person (l. annan varelse) för att beteckna honom ss. stor o. lunsig l. tölpig o. tafatt l. dum o. d. Jag hafwer en sådan Dromedarius til serviteur, som ei kunnat åt mig vpsöka hwar Madame Weber bor. LinkStiftsbibl. Bref 30/11 1719. Hvad är det för en dromedarius, som går på supé klockan sex? Bergman SmSkr. 334 (1861). Opp med dig, din dromedarie! Blanche Bild. 1: 135 (1863). Topelius Planet. 1: 95 (1889). Högberg Baggböl. 1: 211 (1911). — Anm. Gm anslutning till DRUMMEL förekommer i denna bet. äfv. drummeldarius, -arie. Lind (1749). Bremer Sysk. 1: 7 (1848).
Ssgr (till 1): DROMEDAR-STEKEL. zool. trästekelarten Xiphydria dromedarius Lin. (med puckelryggigt utseende). NF (1880). —
-STEKEL-SLÄKTE(T). zool. trästekelsläktet Xiphydria Latr. 2NF 30: 194 (1919).

 

Spalt D 2186 band 7, 1922

Webbansvarig