Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DROPP drop4, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(drååp Annerstedt UUH Bih. 1: 217 (i handl. fr. 1624), droop VDAkt. 1696, nr 445)
Etymologi
[fsv. drup, drop, till DRYPA; jfr nor. drop, d. draab]
1) droppande l. drypande, fallande i droppar; äfv. konkretare, koll., om fallande droppar; ofta särsk. om drypande gm otätt tak o. d.; äfv. i utvidgad o. bildlig anv. GR 4: 119 (1527). The som .. haffua j wårdnat Kyrkionnes klädher .. skola haffua acht vppå, at samma klädher icke förderffuas genom dropp. LPetri KO 48 b (1571). De minsta sorger äro dem vi gråta, / Det är ett dagligt dropp, och ej en skur, / Som hålkar själen (liksom stenen) ur. CVAStrandberg 4: 298 (1857). Ett gnistregn hvirflar opp, / strimmar fram på skumma fästet, faller ned i blodrödt dropp. Hansson Nott. 46 (1885). Stegpinnarne äro .. våta af droppet från grufväggarna. ASegerstedt i VLS 127 (1886). Två, mö, dina läppar i björksötans dropp! Karlfeldt FridLustg. 110 (1901). — jfr IS-, KVIST-, REGN-, TAK-, VATTEN-DROPP m. fl. — särsk. [jfr t. aus dem regen in die traufe kommen] (numera knappast br.) i uttr. komma ur regnet i droppet (dvs. takdroppet) l. ur dropp(et) i regn(et) o. d., dvs. ur en svårighet i en annan, ännu större. Fly dropet, och råka i slagregnet. Grubb 211 (1665). Komma vthur Regnet i Droppet. Brask Pufendorf Hist. 428 (1680). Så kom han .. utur dropp i rägn. Kempe FabritiiL 62 (1762).
2) (numera mindre br.) ställe där det dryper ned; i sht om otätt ställe å tak. Näfver att täcka dropp med. Karlson ÖrebroSkolH 3: XLII (cit. fr. 1638). Et dropp har länge befunnits .. öfver Tornuhrskammaren. VDAkt. 1800, nr 284. Dalin (1850).
3) (i poesi o. högre stil) droppe. Törneros Bref 1: 106 (1825). Regnet .. faller i stora dropp. Lybeck Dikt. 1: 64 (1890). Hallström Skogsl. 18 (1904).
Ssgr, se under DROPPA, v.

 

Spalt D 2186 band 7, 1922

Webbansvarig