Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DROTS drot4s, m.; best. -en; pl. -ar; l. (numera föga br.) n. (RARP 9: 121 (1664: Richs-Drotzet), TurÅ 1916, s. 38); best. -et; pl. =; äfv. (numera bl. ngn gg arkaiserande) DROTSET drot4set, l. DROTSETE drot4sete, äfv. drot3~sä2te, m.; best. -en; pl. -ar.
hist. benämning på konungens l. rikets främste ämbetsman i de nordiska länderna under medeltiden; i Sv. äfv. i nyare tid, äldst (från 1569) bl. äretitel, sedan (1614—1686) titel på (presidenten öfver hofrätten i Sthm resp.) den af de fem höga riksämbetsmännen som hade högsta ledningen af rättsväsendet, återupplifvad af G. III 1787, men upphäfd gm regeringsformen 1809. Johan Brunke konungens drotzeet. OPetri Kr. 118 (c. 1540). Här Peder Brae, .. Suerigis rijkes drottzett. Brahe Kr. 20 (c. 1585). De 5 höge embeten, drotset, marsk, ammiral, cantsler och skattmästare. RF 1634, § 5. Carl Axel Wachtmeister, Sveriges Rikes Råd och Drotz. Kungör. 20/5 1791, s. 2. — jfr RIKS-DROTS.
Spalt D 2194 band 7, 1922