Publicerad 1922 Lämna synpunkter DUFVE, m. Ordformer (duf(f)we, duffue) Etymologi [maskulinbildning till DUFVA, sbst.] (†) dufhanne. VarR 54 (1538). Linc. (1640; under columbus). Spalt D 2339 band 7, 1922 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se