Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUNGEN, adj.
Etymologi
[jfr DUNGA, v.]
(†) om jord: fuktig, vattensjuk. Som våra allmänna gräs-arter bättre trifvas i en mera våt, dungen och med vattu-ådror upspäckad jord, än sädes-arterne; så (osv.). VetAH 1777, s. 175. Gadd Landtsk. 3: 79 (1777).

 

Spalt D 2367 band 7, 1923

Webbansvarig