Publicerad 1923 Lämna synpunkter DUNTA, v. Etymologi [sv. dial. dunta, slå ngn lätt i ryggen (Östergötl., Smål., Västergötl.), skaka, slå till (Hälsingl.); till DUNT, sbst.1; jfr d. donte samt nor. dial. dynta] (†) slå; i ssgn RYGG-DUNTA. Spalt D 2377 band 7, 1923 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se