Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYRKA dyr3ka2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING, sbst.2
Ordformer
(dijricke GR 17: 56 (1545; jfrdt med orig.). dir(c)ka Brahe Oec. 84 (1581), Möller (1745; under crocheteur: updirkar, pr. sg.). dyr(c)ka Rudbeckius LutherCat. 101 (1667) osv.)
Etymologi
[afledn. af DYRK, sbst.1; jfr d. dirke, nt. dirken]
(mindre br., utom i särsk. förb., se nedan) med dyrk öppna (ett lås, en dörr osv.). Willam Brun .. hafuer afbrutit och dircka låtit alle kistor. BtÅboH I. 6: 57 (1633). När hvarken kyrkiolåss var brutten eller dirkat, eij heller fönster rörde. VDAkt. 1675, nr 280.
Särsk. förb. (fullt br.): DYRKA SIG IN10 0 4. med dyrk bereda sig inträde (i ett rum osv.). JournSvL 1799, s. 339. Du dyrkade dig in genom stora ingången. Lindwall Jakt 181 (1916). —
DYRKA UPP l. OPP10 4. med dyrk öppna (ett lås, ett skåp, en dörr, ett rum osv.); jfr UPPDYRKA; äfv. mer l. mindre bildl. GR 17: 56 (1545). Skulle Mag(ister) Andreas låta dirka op dhe huus som honom nödige vore, så frampt .. (änkan) icke godhvilleligen nyklarna frå sigh gåfve. ConsAcAboP 4: 208 (1674). Kärlek .. bryter sönder de starkaste bomar, och dyrkar up de girugas lås. Tessin Bref 2: 96 (1754).
Ssg: DYRK-NYCKEL, se DYRK, sbst.1

 

Spalt D 2463 band 7, 1923

Webbansvarig