| Publicerad 1923 | Lämna synpunkter |
DÄREMOT4~01 l. 104, adv.
I. demonstr.
1) (i skriftspr., föga br.) i fråga om rumsförh., motsv. EMOT I 1 (d). Bommen var nedfälld och bilen rusade däremot med en väldig kraft. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 43 (i handl. fr. 1583).
2) (i sht i skriftspr.) i fråga om motstånd, hinder, strid, afvärjande, skydd o. d., motsv. EMOT I 4. Hon satte sig bestämdt däremot. Ingenting hjälper däremot. Ath wj honom ther emooth förswara ville. GR 1: 233 (1524). Jag slår mig ned, så vida / Ni intet har dermot. Hedberg Dagt. 89 (1876).
3) betecknande motsats l. motsättning, motsv. EMOT I 5: i motsats därtill, å andra sidan, åter, tvärtom, tvärtemot; i sht förr stundom i förb. tvärt däremot. Han tror så; jag däremot tror tvärtom. Der hemmen hafuer godh åker, och deremoth swagh ängh. VgFmT I. 10: 96 (i handl. fr. 1620). Fryxell Ber. 2: 8 (1826: tvärt deremot).
4) betecknande motsvarighet l. jämförelse, motsv. EMOT I 6 a, b: ss. motsvarighet därtill; i jämförelse därmed; i förh. därtill. Hvad sätter du däremot? Ett däremot svarande belopp. OxBr. 5: 261 (1623).
5) (numera mindre br.) motsv. EMOT I 6 c: i gengäld, ss. ersättning l. betalning l. vedergällning därför, därför. GR 7: 302 (1531). Östergren (1918).
II. (†) rel.
Spalt D 2529 band 7, 1923