Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÄRVARANDE3~200 l. 4~100, p. adj.
(i skriftspr.) som befinner sig på det omtalade stället; där befintlig; där närvarande. Lind (1749; under dasig). Judarne .. hade sin synagoga .. i Jerusalem och offrade i dervarande templet genom deputerade. Agardh ThSkr. 1: 42 (1843, 1855). —

 

Spalt D 2543 band 7, 1923

Webbansvarig