Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
EFEMÄR ef1emä4r, äv. e1-, ngn gg äf1-, l. -æ4r (efemä´r Dalin), ngn gg EFEMER -me4r, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
1) (†) zool. = EFEMERID II 1. Dalin Vitt. 3: 293 (1751). Dahlbom Skand. insekt. 228 (1837). Dalin (1850).
2) (mindre br.; se dock slutet) mer l. mindre bildl., = EFEMERID II 2. Nöjets efemerer. Wallin Vitt. 2: 38 (1805). Vi (medarbetare i Phosphoros) hade i sinnet att .. (icke) taga någon notiz om Herrarnes småsaker eller göra oss den mödan att bortfläkta dessa Ephemerers spindelväfvar. Palmblad Sändebref till de jurnalister 21 (1810; om utgivarna av Journ. f. litt. o. theat.). Ephemerer från Helicon. Hellman (1832; titel på diktsamling). Wirsén Krit. 203 (1887, 1901). — särsk. (fullt br.) bot. växt som under normala omständigheter hinner att under loppet av en sommar utveckla flera på varandra följande generationer; jfr EFEMÄR, adj. slutet. J. Erikson i Bot. notiser 1895, s. 192. Blott sällan torde .. våra s. k. efemerer fullständigt medhinna utvecklingen af mera än en generation årligen. N. Sylvén Därs. 1905, s. 176.
Spalt E 58 band 7, 1917