Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERBETE äf3ter~be2te, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[till EFTER- 8 (c) o. BETE, sbst.1 3; jfr t. nachhut, nachweide]
senare bete (höstbete) på fält l. äng o. d. som redan förut under samma växtperiod avmejats l. avbetats. Serenius (1734; under later). Vallen var redan betad, men .. lofvade gifva ett godt efterbete. Sv. utsädesfören. tidskr. 1893, s. 116. Ängskaflen .. ger rik skörd och rikt efterbete. Jönsson Gagnv. 164 (1910).

 

Spalt E 101 band 7, 1917

Webbansvarig