Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERGRÄVA, v. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[till EFTER- 7; jfr d. eftergrave, ävensom holl. nagraven o. t. nachgraben]
(†) gräva efter (ngt); utgräva (ngt). (Winckelmann) berättar huru det gått til (vid förstöringen av Herculanum o. Pompeiji), efter som man nu funnit det vid desse orters eftergräfvande. Sv. Merc. 1764, s. 125. Dalin (1850; betecknat ss. ”föga brukl.”).

 

Spalt E 139 band 7, 1917

Webbansvarig