Publicerad 1917 Lämna synpunkter EFTERGÅNGARE äf3ter~goŋ2are, m.||ig.; best. -en l. -n; pl. =. (numera knappast br.) vbalsbst. till EFTERGÅ; särsk. till EFTERGÅ 4: efterföljare. Biberg 1: 2 (c. 1814). P. Wieselgren i Biogr. lex. 21: 34 (1855). Spalt E 141 band 7, 1917 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se